Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Anders Zorn. Af Carl G. Laurin. Med 16 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
CARL G. LAURIN
MORMOR. BYST I TRÄ. 1891. Tillhör
fru Emma Zorn.
hans vågskvalpsstudier äro af bestående
värde. De senare öppnade genom sin
påtagliga sanning äfven äldre personers
ögon för den nya konstens teknik. Men
vissa af akvarellerna ha ett drag af
någon sorts banal sötsliskighet.
Sig själf fann den store konstnären,
då han vid 1880-talets slut började måla
i olja. Den första taflan af denna sort
var »Fiskare i Cornwall», hvilkens
dis-tinguerade färgskala i grått och skärt
genast uppskattades i Frankrike. Taflan
inköptes af Luxembourg-museet. Och här
kan man ej undertrycka en liten
anmärkning. Zorn, som har dalmasens
svårighet för att bocka, som hellre säger
ohöf-ligheter än han smickrar, som hellre stö-
ter publik och kritik än han ger efter
en millimeter, han får sin första
olje-tafla såld till det Luxembourgmuseum,
som man med otrolig möda tvang att
mottaga som present en Manet-tafla
åratal efter konstnärens död. Zorn får
hederslegionen innan han fyllt trettio år
och hinner samtidigt få sitt själfporträtt
ej blott beställdt utan också upphängdt
på en hedersplats i Florens’ Uffizier.
Då han målar de mest utmanande
kvinnliga nakenheter, våga de mest puritanska
damer i Massachusetts ej den svagaste
opposition, och sådana tyska kritici,
som af senare tiders konst egentligen
blott gilla ett par Gauguintaflor och
några träsnitt af Sharaku, finna
förtjänster i Zorns dalkullor. Han har hela
sitt lif haft, utom sin gränslösa talang,
en lika gränslös tur som bondpojken i
sagorna. Han är som de gamle
nordbor, om hvilka det hette, att de ej trodde
på något utom på sin egen kraft och
lycka. Hans konst har något af denna
storslagna enhetlighet och själfständighet.
Har han påverkats af andra och i så fall
af hvilka? Alla, som syssla med konst,
veta att konstnärer gärna förneka
inflytanden, och många af de förnämsta
visa en nästan sårande likgiltighet för
all annan konst än deras egen. Under
vistelsen i Spanien tvangs den unge,
efter verkligheten hungrande och törstande
svensken till beundran för Velazquez,
och att en tafla som Hille Bobbe af
Hals ur alla synpunkter, främst de
tekniska, intresserat Zorn är mer än
troligt. Hur står han till Manet och
im-pressionisterna? Han har gifvetvis
påverkats, men konstverket blir ej för
honom endast ett optiskt tekniskt problem.
Jämför man en af Renoirs härliga
framställningar af den nakna kvinnokroppen
med Zorns, så ha de förra i all sin
leende älsklighet, i all sin animala friskhet
något af ytornament, under det att den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
