- Project Runeberg -  Ord och Bild / Nittonde årgången. 1910 /
112

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Stockholms musiklif. Höstsäsongen 1909. Af Andreas Hallén. Med 1 bild

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i io

ANDREAS HALLÉN

en skrifvelse med begäran om entledigande
från sin direktörsbefattning redan fr. o. m.
nästkommande i:sta juli. Hans ansökan
har också nyligen blifvit beviljad, och
kaptenen vid Göta Lifgarde grefve Hans v.
Stedingk är af högsta vederbörande utsedd
till hans efterträdare för den kommande
säsongen.

Tiden tyckes väl också nu vara inne
för ett mera tidsenligt ordnande af bagge
de k. teatrarnas förhållanden både från
konstnärlig och ekonomisk synpunkt.
Såsom ett mycket beaktansvärdt önskningsmål
har från flera håll framhållits de båda
teatrarnas återförening under en gemensam
styrelse, hvilken liksom andra af statens
konstinstitntioncr bör sortera under
ecklesiastikdepartementet.

Före 1887 subordinerade de k.
teatrarna, liksom alla hofteatrar i utlandet,
direkt under hofförvaltningen. I Tyskland,
under absolutismens herravälde, hade
hof-teatrarna knappast någon annan uppgift än
att tillfredsställa furstarnas förströelselusta,
och chefsbefattningen var en hofsyssla,
ungefär af samma slag som hofstallmästarens
och hofjägmästarens. Denna ställning
intog också svenska operan och franska
spektaklet under Gustaf den tredjes tid
och kostade redan då hofkassan en utgift pr
år af 83,333 rdr sp. eller omkring 500,000
kronor. Teatern var då »blot til Lyst»,
och dess möjliga kulturvärde togs knappast
med i beräkningen. Nu har teatern en
uppgift som redan af den frisinnade kejsar
Joseph II vid reorganisationen af
Hofburg-teatern i Wien betonades i en skrifvelse,
att teatern skall ej hafva någon annan
uppgift än att verka för smakens och
sedernas förädling. Detta »valspråk» tog
Richard Wagner som motto för sitt förslag
af 184g att omskapa hofteatern i Dresden
till en nationalteater, ställd under
kultus-ministeriets auktoritet. Frågan om
hof-teatrarnas omdaning till nationalteatrar har
nu blifvit ställd på dagordningen i
Tyskland, och flera för saken belysande
broschyrer hafva utkommit, författade af G.
Jahns, intendenten i Stuttgart baron zu
Putlitz, direktören för hofteatern i
Mannheim Hagemann, Dr. Josef, Ludvig Fischer
m. fl., och både Dresdens och Münchens

andra kammare ha redan gifvit resp.
regeringar tydliga vinkar att snarast inkomma
med förslag baseradt på ofvannämnda
önskningsmål. För egen del skulle jag för
våra förhållanden också vilja göra ett
förslag. I spetsen för ledningen för de båda
ånyo sammanslagna k. teatrarna borde stå
en generalintendent och tvenne
intendenter, en för hvardera teatern. Den
konstnärliga ledningen utöfvas för operan af
intendenten, tvenne kapellmästare, tvenne
regissörer samt en sängmästare; för
skådespelet af intendenten, tvenne regissörer och
en dramaturg. Bägge afdelningarna utgöra
styrelsen med generalintendenten som
ordförande. Regeringen utnämner såväl chef
som souschefer, fastställer lönestat,
pensioner och alla viktiga ekonomifrågor.
Det bidrag, som konungen nu gifver till k.
teatrarna, borde öfverflyttas från civillistan
direkt på statsutgifterna och med 10,000
kronors ökning sammanslås med
förutvarande statsbidraget till operans underhåll,
men konungen skulle äga samma rättighet
som förut att uteslutande disponera öfver
hoflogerna och därtill hörande andra
platser ä teatrarna. Restaurationerna borde
helst icke uthyras på enskild spekulation,
utan en direktör anställas med lön och
afsevärd tantième. Med bidrag af staten,
som således skulle beräknas till 130,000
kr. hyror, räntor samt inkomst af
restaurationsrörelsen, borde väl det sammanlagda
understödet kunna beräknas till bortåt
500,000 kr. årligen, hvilket ungefär
motsvarar det belopp, som de stora hofteatrama
i Dresden och München f. n. åtnjuta. På
operan borde endast spelas fem gånger i
veckan, men på dramatiska teatern hvarje
dag. Symfonikonserternas antal ökas till 10,
delade på två serier, däraf en för högre, en
för lägre priser, jämte sedvanliga
passionskonserter. Mellanaktsmusiken på
dramatiska teatern afskaffas, och alla skådespel
som erfordra musik gifvas på operan.

Hofkapellet ställes till de större
sångsällskapens förfogande, och således bör
en särskild konsertorkester ej såsom nu
vara ett mera trängande behof. Teatrarna
borde få benämningen: Hof- och
Nationalteatrar.

Stockholm i januari 1910.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:51:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1910/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free