Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Timgad och Lambesa. Af C. Lewenhaupt. Med 11 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
C. LEWENHAUPT
TIMGAD. UTSIKT FRÅN TEATERPLATSEN.
ofrivilligt, huru en så pass stor stad
kunnat existera långt frän hvarje källa eller
tillförlitligt vattendrag. Ty likasom alla
romersk-afrikanska städer ligger den ej,
af förmodligen strategiska skäl, i
närheten af vatten utan pä bergssluttningen.
Dock, ramarna visste bot för
vattenbristen äfven i dessa torra, brännheta
zoner, där regnet faller endast tre
månader af året, under det att under nio
himlen är klar, utan skyar eller moln.
De sökte först upp en kraftig källåder,
som oftast öfverbyggdes med hvalf för
att hindra afdunstningen, hvarefter dess
flöde leddes miltals genom tunnlar i
bergen, i täckta rännor på akvedukter,
ofta dragna i flera våningar af
hvalfbågar öfver ravinerna, genom rännor och
rörgångar till sin bestämmelseort, där
det samlades i underjordiska cisterner
för att vidare pressas fram till de
platser, där det kunde afhämtas af
invånarna, jag förmodar i hopsydda bockskinn
eller lerkrukor, såsom än i dag.
Timgads källa ligger 13 km. från
staden. Alla som rest i Afrika ha sett
dylika akvedukter, redan vid Tunis
finner man återstoder, väldiga pelare för
resten med kraftiga hvalf, af den
vattenledning som dragit Zaghonans vatten
till Carthago innan den fick förse
landets nuvarande hufvudstad med sitt
rikliga tillopp. Och dylika milslånga
arbeten frän romartiden äro allmänna hvart
man än kommer: i östern, i Algier, i
Constantine, i Oran träffar man dem.
Att behofvet af vatten var stort
inses ej blott däraf att värmen gjorde det
till en nödvändig dryck, att köken
behöfde det, att de mänga fontänerna på
öppna platserna likaväl som de små
springbrunnarna i husens trädgårdar
drogo mycket, utan än mer af de
kvantiteter som måst användas vid baden. Det
bör dock tilläggas att man äfven
samvetsgrant tog vara på regnvattnet samt
att hvarje hus hade sin reservoar, där
detta samlades från tak, terrasser och
gård. Sallustius skrifver: I himlen
likasom på jorden är det ondt om vatten i
Afrika. — De romerska ingeniörerna
kunde ej rätta förhållandena i himlen,
men de jordiska förstodo de att ordna
pä ett utmärkt sätt.
I Pompeji framhålles Pansas hus
såsom typiskt for den rike romerske pri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
