Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Från Stockholms teatrar. Af Carl G. Laurin. Med 8 bilder - Ur bokmarknaden. Af Fredrik Böök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 20
CARL G. LAURIN
En begåfvad författare här i staden
kom i en ordväxling med en af damerna
afgudad operettsångare och afslutade sitt
o vett med orden: »Slå upp efemär i
Nordisk familjebok, för det är herrns ord».
Ja, men dagsländor och blommor ha väl
sitt värde, om också deras lif är kort.
Hufvudsaken är dock, att de under denna
tid uppfylla sin bestämmelse. Det samma
gäller om revyer, ehuru jag dock anser,
att deras bestämmelse är att roa och ej
att fortplanta sig. Vi ha alldeles för många
revyer. Men nog vore det väl litet
hårdt, att, som vissa kritici önska, söka
hindra herr Emil Norlander att
dramatisera årets händelser och inhösta en liten
kutting guld för hvarje år. Den
dramatiska tråden är något tunnare än i
»Vildanden», något fastare än i »Riksförestån-
daren», men i alla fall för tunn. »Zu
fragmentarisch ist Zeit und Leben», säger
Gæthe, och Spasmiga Wahlund har i det
fallet samma fel som lifvet. Herr
Hultman och äfven fru Stassa Wahlgren ha
emellertid en så äkta komik att man gör
dumt i att ej se den, och i detta fallet kan
man lugnt skjuta upp till morgondagen
och ändå vara säker på att få se stycket
på affischen. Det är världsbilden, skådad
från Söders horisont. Jag har själf under
nära tjugo år bott i den idoga och
framåtgående stadsdelen och sökt tränga in i
Södermalmslynnet. Vi söderbor ha, att
döma efter revyn, en del dumhet och
mycket klumpighet, men vi ha också, det ser
man äfven af Norlanders revy och de
framstående skådespelare, som där uppträda,
mycket verkligt godt humör.
UR BOKMARKNADEN
Carl G. Laurin: Våld och väld. Nationalistiska
och revolutionära rörelser i Frankrike under
1800-talets senare hälft. Stockholm, P. A.
Norstedt & Söner.
/"W^S|EDAN den precisa och ypperligt
Vj poängterade titeln till denna bok
Ml förråder något af Carl Laurins
Æ författarindividualitet. Han är
hvarken mer eller mindre än en af våra
bästa skribenter, och i en stil som är
helt och hållet hans egen. Den skiljer
sig rätt mycket från det genomsnitt som
föresväfvar en, när man talar om god
svensk prosa. Han verkar icke genom
impressionibel stämningskonst eller genom
musikaliskt utarbetade rytmer. Det är
öfverhufvud icke en skrifbordsstil, den har
det muntliga talets förnämsta dygder:
impulsiv snabbhet, förbluffande lakonism,
ironisk och raljant kvickhet. Laurins
prosa har sin styrka icke i den
syntaktiska byggnaden, som till och med kan
vara vårdslösad, utan i de skickligt
lancerade slagordens koncisa och fyndiga ut-
trycksfullhet. Det är icke just en monolog,
det är en serie repliker, välberäknade
repliker, som kittla och egga, håna och
triumfera. Det är en logiker som njuter af
att konfrontera idéer och handlingar hos
skröpliga mänskor och ler åt
oöfverens-stämmelsen, en logiker som genom sin
tankes rörlighet och sin pröfnings
förbehållslöshet är predestinerad till att bli
satiriker och kvickhufvud.
Redan titeln är som sagdt ett fynd:
med elliptisk korthet sammanpressar den
innebörden i det halfva århundrade fransk
historia, som Carl Laurin berättar i denna
bok. Det är icke han som valt ämnet,
ämnet har valt honom: ingen kan vara
mera skickad att skildra denna långa
händelsekedja, som är så öfverströmmande rik
på epigrammatiskt tillspetsade situationer,
på hejdlösa inkonsekvenser och
öfverraskande omslag. Den fina kännaren af
fransk kultur har här fatt en lockande och
tacksam uppgift lika väl som den
skeptiske betraktaren af massans entusiasmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
