- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjugonde årgången. 1911 /
290

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Jonas Alströmer. Af J. F. Nyström. Med 7 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

290

denne Alberg skulle komma att utöfva
ett märkligt inflytande på hans senare
öden. Alberg var anställd hos
köpmannen, sedermera borgmästaren von Törne,
och hade i hemlighet förlofvat sig med
dennes dotter. Men då faderns samtycke
till giftermålet icke kunde utverkas,
beslöto de unga att i all hemlighet begifva
sig till London för att där ingå
äktenskap och bosätta sig. En
söndagseftermiddag 1707, medan husfolket var i
kyrkan. satte de sitt beslut i verket och
afseglade med ett fartyg, hvars
destinationsort var London. På denna flykt
åtföljdes de af Albergs vän Alströmer.
Anställd på det kontor, som Alberg
upprättade i London, fick Alströmer rika
tillfällen att förvärfva en grundlig insikt
om handelns alla detaljer och lyckades
förvärfva sig förtroende hos flera
engelska köpmän. Då hans principal 1710
gjorde cession, blef han anställd såsom
skeppsklarerare i London och såsom ett
villkor härför naturaliserad såsom engelsk
undersåte. Genom flit och sparsamhet
i förening med ett godt hufvud lyckades
han snart vinna en så god utkomst, att
han kunde understödja sin moder, som
blifvit änka 1702, och taga till sig
sina båda systrar och sin broder, hvilken
likväl afsändes till Portugal, där han
inom kort afled. Det var under denna
sin verksamhet såsom skeppsklarerare
som Alströmer började reflektera öfver
det förhållandet, att stora kvantiteter
kläde och andra yllevaror afsändes från
England till Sverige, och vid slutet af
1712 »öppnades hans förstånds ögon»
att eftersinna, huru mycket penningar
för dessa varor drogos ur Sverige, och
ifrån den stunden »uppstod hos honom
en brinnande längtan att söka hjälpa
sitt fädernesland ur denna belägenhet».
Sedan Karl XII 1715 ankommit till
Stralsund, begaf sig Alströmer öfver till
Göteborg i afsikt att uppsöka konungen

och för honom framlägga sina planer.
Krigets fortsättning gjorde det likväl
omöjligt att söka realisera dem; han
nöjde sig därför att genom resor i flera
provinser göra sig noga underrättad om
landets tillgångar, och redan nu lärer
han, efter samråd med Christopher
Polhem, ha utsett fädernestaden Alingsås
till säte för de blifvande fabrikerna. Efter
två års vistelse i Sverige återvände
Alströmer till England, sannolikt utan att
hafva sammanträffat med konung Karl.
På hemresan, som togs öfver Tyskland,
stannade han två år i Holland för att i
grund studera detta lands merkantila
förhållanden.

Först efter konungens död och den
därefter timade regementsförändringen
återvände Alströmer i september 1719
till London, fast besluten att nu utföra
sina afsikter. Först företog han i
sällskap med några engelsmän en resa
genom södra och mellersta Englands
fabriksstäder, öfver hvilken han kvarlämnat
vidlyftiga anteckningar, som nu i afskrift
förvaras i Uppsala bibliotek. De
ådagalägga, att han icke nöjde sig med ett
ytligt betraktande af fabrikerna och deras
tillverkningar utan att han noggrant
studerade materialernas beskaffenhet,
tillverkningsmetoderna, lönen,
lifsmedels-prisen och de afgifter af olika slag, som
betungade näringarna. Öfverallt är det
samma vakna blick och intresse för allt
nyttigt, samma ifver att kunna gagna
sina landsmän och upplysa dem om
villkoren och sättet för en fördelaktig
handel på England eller att samla
erfarenhet om hvilka industriella
anläggningar vore mest nyttiga för Sverige.
— I London stannade Alströmer till
början af 1723. Han blef 1722 svensk
konsul i London, dock utan lön. Det
är karakteristiskt, att flere af Stockholms
större köpmän ifrigt protesterade mot
utnämningen under påstående att ingen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:51:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1911/0346.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free