Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Christopher Polhem. Några anteckningar med anledning af 250-års minnet af hans födelse. Af Samuel E. Bring. Med 11 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
562
SAMUEL E. BRING
hjältar ha alltid lättare att finna sina
skildrare än dem, som icke förbundit
sina namn med den yttre politiken utan
ägnat sina krafter åt fredlig id. Därför
är Christopher Polhems insats i vår
historia så litet beaktad. Ingen har
uttömmande skildrat hans gärning eller
gjort tillnärmelsevis full rättvisa åt honom
som forskare; ingen har gjort sig mödan
att genomgå hans många manuskript
eller velat offra något för deras
offentliggörande. Först i samband med
firandet af 250-års-minnet af hans födelse
har Svenska Teknologföreningen låtit
utgifva en minnesskrift,* som i någon mån
vill försöka ställa Christopher Polhem
på hans rätta plats i vår odlings häfder.
Ämnet är alldeles för rikt att kunna
behandlas i en tidskriftsuppsats, och
därför äro de följande raderna endast några
fragmentariska anteckningar, hvartill
stoffet hämtats från den nämnda festskriften,
och kunna icke alls gifva någon
tillfredsställande bild af den ytterst
märklige mannen.
Christopher Polhems förfäder tillhörde
troligen en österrikisk friherrlig ätt, von
Polheim, som för några år sedan dog ut.
Under medeltiden och 1500-talet var den
emellertid en af de mest ansedda
släkterna i Öfre Österrike, där dess
stamborg Polheim låg. Flera medlemmar af
familjen nödgades af religiösa skäl lämna
landet, och det är troligen någon ättling
af dessa refugiés, som omkring 1600
bosatte sig i Pommern. Där ändrades
namnet till Polhammar, och bäraren gick
på samma gång öfver till borgarnas skrå.
Två af dennes söner blefvo med tiden
svenska medborgare. Den äldre, Wulf
Christopher, skall ha lidit skeppsbrott
vid Gottland och därefter slagit sig ned
som handlande i Visby, där han på äldre
dar gifte sig med en svenska, Christina
* Christopher Polhem. Minnesskrift, utg.
af Svenska Teknologföreningen, 1911.
Schening från Vadstena. Uti detta
äktenskap föddes mot slutet af året 1661
en son, som i dopet erhöll faderns namn
Christopher. Utaf många skäl torde hans
födelsedag böra sättas till omkring den
18 december. Fullt exakt kan dagen ej
angifvas, då hans namn icke förekommer
i Visby födelse- och dopbok. Och då
denna härvidlag äger en mycket hög
grad af giltighet som bevismaterial, kan
icke den gamla hansestaden göra anspråk
på att vara Polhems födelseort, äfven
om han själf uppger det. Men att han
är född på Gottland torde icke vara
tvifvel underkastadt.
Efter faderns död kom Christopher
till farbrodern Hans Adam, bokhållare
vid posthuset i Stockholm, och hölls af
honom i Tyska skolan. Men när denne
efter två år afled, måste den tolfårige
gossen ge sig ut i världen att själf
förtjäna sitt bröd. Han fick plats hos
Margareta Wallenstedt, änka efter riksrådet
Mattias Biörenklou, och tjänte upp sig
från’ smådräng och skrifvare till inspektor
på hennes gårdar Kungshamn i Uppland
och Vansta i Södermanland. Det var
här som hans naturliga anlag för
mekanik började träda i dagen. På lediga
stunder gjorde han sig en verkstad, där
han med små hjälpmedel förfärdigade
maskiner, både enkla och mer invecklade.
Han fick rykte om sig att vara en
tusen-konstnär, och till hans verkstad kommo
beställningar från många håll. Men
under sitt arbete kom han snart
underfund med att han utan teoretiska
kunskaper icke skulle kunna komma långt.
»Det värsta af allt», säger han själf,
»var, att jag ingen hade att lära något
af, utan måste låta allting komma an
på eget försök.» Med okuflig energi
började han därför på egen hand skaffa
sig kunskaper. Landtmäteri- och
kartritningskonsten fängslade hans intresse,
men långt kom han icke i sina studier,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
