Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Carl Milles. Af Joh. Conrad Köper. Öfversättning från författarens manuskript
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CARL MILLES 151
SKISS TILL INDUSTRIMONUMENT MED FIGURER (SENARE FÖRSLAGET).
är möjligt att deras ställning organiskt
sedt alis icke betecknar den högsta
kraftutveckling. Och likväl hade
konstnären rätt att välja just den, därför att
den är uttrycksfull som form.
Såsom ett slags motsats kunna vi
nämna ett tidigare verk af Milles, gruppen
»Svanödlor», som stammar från hans
naturalistiska studietid.* Här håller han
sig så noga som möjligt till det
zoologiskt riktiga; men djurens psykologiska
uttryck — ångest och bäfvan inför det
upprörda hafvet — motsäger formernas
uttryck, som snarare är fritt och
befallande. Detta verk tillkom också för
djurbildernas skull och utan någon
bestämd afsikt med form uttrycket.
Konstnären fröjdar sig i denna sin skapelse
åt naturformernas smidiga lek, som han
framhåller genom att variera i dess olika
faser.
* Afbildad i Ord och Bild 1905 sid. 11.
När helst en konstnär kan passa in
sitt formspråk i en traditionell bild,
vidgas genast kretsen af dem som kunna
förstå och följa hans sträfvan. Någon
sådan allmänfattlig sinnebild stod ej
Milles till buds, då han beslöt att taga
del i täflan om industrimonumentet.
Det har antagits vara konstens sak
att i sina verk betjäna sig af kända
symboler eller skapa nya sådana. Många
konstnärer, som missförstå själen i det
konstnärliga skapandet, anstränga sig
därför, när de stå inför en bestämd
uppgift, att hos det föremål, som skall
framställas, få fram detaljer, som de anse så
oskiljaktiga från och så kännetecknande
för sin uppgift, att de för att påpeka
dessa måste åsidosätta det hela. En
sådan sinnebild har hammaren blifvit för
arbetet, hjulet för maskinväsendet. Detta
bruk härstammar från skaldekonsten,
hvarifrån det öfvergått till bildskriften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
