- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjugufjärde årgången. 1915 /
74

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Kejsar Diokletianus’ palats i Spalato. Av Herman Gummerus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

7 o

HERMAN GUMMERUS

Återvända vi till förgården och rikta
blicken åt söder, ha vi rakt framför oss
den ståtliga, tredelade ingången till det
egentliga palatset, för närvarande
vanställd genom tillbyggnader, som fylla
mellanrummet mellan kolonnerna, och en
trappa, som leder ned till en gång,
vilken genom palatsets nedre våning för
till den lilla södra porten och genom
den till kajen. Genom denna
huvudingång kommer man först in i en föga
väl bibehållen rund vestibyl, vars kupol
var prydd med mosaiker. Därifrån ledde
en bred dörr till den stora
rektangelfor-miga huvudsalen, som dock nu är helt
och hållet förstörd. At höger och
vänster sträckte sig ett system av större
och mindre rum och korridorer, även de
numera förstörda.

Det är Hébrards förtjänst att genom
en minutiös, mödosam undersökning av
grundvalarna till de fallfärdiga medeltida
hus, som upptaga denna sida av
palatset, hava fastställt planen för den
förstörda praktvåningen. De underjordiska
rum, i vilka han trängde ned, tillhöra
väl icke själva den kejserliga våningen,
utan en bottenvåning, som antagligen
bebotts av tjänstepersonalen. Men
Hé-brard har utan tvivel rätt i sitt
antagande, att den övre våningen till sin
plan måste hava överensstämt med den
nedre. Den planteckning han ger av
denna förut tämligen okända del av
kejsarboningen visar väster om den stora
mittelsalen en annan av ännu större
dimensioner, åt öster en tredje, korsformig
sådan. Beträffande deras användning
kunna endast förmodanden uttalas.
Hé-brard ser i mittelsalen palatsets
mottagningsrum, i den västra salen biblioteket,
i den östra en matsal. De tolv rummen
på vardera sidan om mittelsalen killar
han gästrum. På västra flygeln låg,
menar han, kejsarens privatlokal försedd
med fullständig badinrättning, på östra

flygeln kejsarinnans och prinsessan
Va-lerias rum. Längs yttersidan av hela
denna övre våning löpte den ovan nämnda
åt havet sig öppnande korridor, av vars
52 doriska kolonner ännu 40 finnas kvar
inmurade i de äldre och nyare hus, som
inbyggts i den yttre muren.

En föreställning om huru palatset
tedde sig i sitt ursprungliga skick ger
oss Hébrards här reproducerade
teckning, som i sina huvuddrag väl kommer
verkligheten ganska nära, om än den i
mänga detaljer baserar sig på blotta
förmodanden. Vårt första intryck är att
vi här ha för oss en fästning. Redan
själva formen — en fyrkant
genomdragen av två huvudgator och försedd med
en port på var sida — påminner
frappant om ett romerskt läger. Endast den
södra, åt havet vettande sidan har ett
mindre krigiskt utseende. Man ser
tydligt, att detta palats var avsett att kunna
uthärda en belägring. Den gamle
kejsaren, vars hela långa regering varit en
enda oavbruten kamp mot yttre och inre
fiender, smickrade sig icke med hoppet
att ha blivit dem kvitt genom sin
tronavsägelse. Det var icke blott ett lugnt
och fredligt Tusculum han behövde, utan
tillika en säker tillflyktsort. Försvarad
och väl bevakad av några tusen tillgivna
veteraner, var denna fästning ingalunda
ett lätt byte för en eventuell angripare.

Men innanför dessa dystra, krigiska
murar ville kejsaren njuta av all den
komfort, all den prakt och konstnärliga
skönhet, som stod världens behärskare
till buds. Han ställde synbarligen till
sin arkitekts förfogande obegränsade
tillgångar och de skickligaste arbetare som
kunde uppdrivas. Så blev denna
anläggning ett prov på det bästa som
den tidens byggnadskonst kunde
åstadkomma.

Enligt en allmänt gängse
föreställning borde den antika konsten omkring

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:54:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1915/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free