Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Svenska stavkyrkor. Av Oscar Montelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKAGENS KAPELL I VÄSTERGÖTLAND, NEDRIVET 1825.
TECKNING AV P. A. SÄVE.
SVENSKA STAVKYRKOR
Av OSCAR MONTELIUS
IDIGT LÄRDE sig
människan att uppföra byggnader
av resvirke. På samma sätt
som en palissad eller ett plank
bildas av runt eller kluvet virke, vilket
drives ned i jorden och ställes kant i
kant, byggde man ett hus av »stavar»,
ställda lodrätt, tätt intill varandra.
Hos folk, som stannat kvar på en
mera primitv ståndpunkt, äro
resvirkes-byggnader ganska allmänna, och ju längre
man går tillbaka i de folks historia, som
räknas till de civiliserade, desto oftare
påträffar man dylika byggnader. Även
hos dessa längre komna folk uppföras
för övrigt ännu i våra dagar stundom
resvirkeshus.
När människan började bygga tempel
till bostad åt sina gudar, blevo dessa
gudaboningar naturligtvis till form och
byggnadssätt lika människoboningarna.
Och emedan allt det som har med
religionen att göra plägar vara
konservativt, hände det ofta, att templet i form
eller byggnadssätt eller i båda
avseendena, förblev oförändrat, under det att
den mänskliga bostaden undergick så
många förändringar, att man ej längre
kunde se någon likhet mellan den och
templet.
Häri skulle ett skäl kunna ligga till
att templen allmänt uppfördes av
resvirke på en tid, då detta byggnadssätt
ej så ofta användes för profana ändamål.
PREDIKSTOLEN I SKAGENS KAPELL.
TECKNING AV P. A. SÄVE.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
