Ord och Bild / Tjugusjätte årgången. 1917 / 134 (1892-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Sveriges äldsta förbindelser med Östeuropa enligt forskningens senaste resultat. Av Gunnar Ekholm

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som medfört offergåvorna utropar då: »Min
herre har varit mig nådig, ty han har förtärt
min gåva.»

HOPFÄLLBAR KÖPMANNAVÅG SAMT VIKT FRÅN VIKINGATIDEN. Dylika äro funna i Sverige, Finland och Ryssland. Efter Arne.

Såsom antydes av dessa skildringar,
voro våra förfäders färder i österled av
en väsentligen annan karaktär än
västervikingen med dess avgjort krigiska
prägel. De tidigare färderna till Gardarike
och Särkland voro tydligen i
övervägande grad fredliga handelsresor, även
om, såsom framgår av andra arabiska
källor, nordborna icke aktade för rov att
i likhet med magyarerna i söder,
stundom göra strövtåg in på slavernas
områden för att sedan sälja krigsfångarna
på orientens slavmarknader.
Svenskarnas första kolonier i Ryssland voro
sålunda snarast handelsfaktorier, som först
småningom växte ut till de av en
härskande varägisk överklass styrda
furstendömen, vilkas sammanslutning och
slavisering ledde till det ryska rikets
grundläggning.

Med Nestorkrönikans uppgifter om
huru slaverna under 800-talet på eget
initiativ inkallade Rurik och hans
bröder till härskare, överensstämma, såsom
synes, icke de dragna slutsatserna om
arten av de äldsta förbindelserna mellan
Sverige och Östeuropa. Även i så måtto
är ett närmare betraktande av
karaktären hos svenskarnas invasion i Ryssland
ägnad att väcka tvivel på de ryska
källornas uppgifter, att det låter förmoda,
att dessa förbindelser gå vida längre
tillbaka i tiden.

SKANDINAVISKT RINGSPÄNNE FRÅN VIKINGATIDEN, FUNNET I RYSSLAND.

Denna förmodan bestyrkes även av
vissa arkeologiska förhållanden. Från
östsvenskt område — i Uppland — äro
sedan länge kända några yxor från
slutet av bronsåldern av en typ, som
utmärker det östryska kulturområdet.
Genom den finske arkeologen Tallgrens
forskningar har nu klarlagts, att en av
dessa utvecklat sig ur en skandinavisk
bronsyxa från bronsålderns 4:e period
(omkr. 1100—900 f. Kr.), tillhörande en
fyndgrupp, som är särskilt rikt företrädd i
Mälarlandskapen. Det har även lyckats

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>