Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Ur bokmarknaden - Av C. F. Hennerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR BOKMARKNADEN
Paul Bekker: Beethoven. Översättning av Adolf
Hillman. Del. i—2. Stockholm, Wahlström
& Widstrand.
I ÄR Paul Bekkers arbete över
Beethoven år 1911 utkom av trycket,
blev detsamma av kritiken i
Tysk-I land emottaget med osedvanligt
enstämmiga lovord för dess utomordentliga
vetenskapliga och litterära förtjänster. Ja,
på sina håll uppstod formligt jubel över
verket. Intressant är att i detta fall
jämföra den tyska kritiken med den franska.
Den förträfflige musicologen Ecorcheville i
Paris (han är nu stupad i kriget) anförde
i sin anmälan i »Revue musicale S. I. M»
(dec. 1913) några av de mest superlativa
lovorden i Tyskland, såsom Wiesbadener
Tage-blatts omdöme, att »här är en
Beethovenbibel, på vilken man hädanefter kan svära
med fullkomlig säkerhet» samt Neue
Musik-zeitungs bekännelse, att »ingen ibland oss
skulle ens tillnärmelsevis kunna vara i
stånd att åstadkomma något så briljant och
utsökt fint som några sidor av detta
arbete». Monsieur Ecorcheville, så stor
be-undrare och gynnare av den tyska
musikkulturen han än var, säger rent ut, att
ibland alla dessa granna fraser tarvas »le
grain de sel attique». Och han serverar
detta själv i samma andedrag, då han
undrar, huruvida icke den stora entusiasmen
kunde förklaras av det förhållandet, att
tyskarna, som i allmänhet äro vana vid en
icke ringa torrhet i sina musikhistoriska
skrifter, i det föreliggande verket fått göra
bekantskap med ett anmärkningsvärdt
undantag från den gängse regeln.
»Utan tvivel», säger Echorcheville, »skall
en författare, som förenar fordringarna på
06-jektiv sanning med sitt eget temperament som
tänkare och konstnär, frambringa ett verk,
vilket måste väcka sensation i ett land,
varest den allra minsta sak är underkastad
den strängaste disciplin.» Gärna går han
med på, att verket är av en djup känsla,
väl framfört, klart skrivet och
utomordentligt väl planerat, »men», säger han, »här i
Brunetières, Jules Lemaitres och Emile
Faguets land kunna vi icke deltaga i den
oerhörda entusiasm, som kommer till synes
i den tyska pressen.»
Av det sagda torde emellertid framgå,
att Bekkers arbete är ett högst
beaktansvärdt konstverk, och utan tvivel är det det
bästa, som hittills skrivits över Beethoven.
Om stilen än icke har en sådan flykt, att
den hos en fransman förmår uppväcka
någon livligare beundran, så är dock
arbetet av den art, att det ej blott av
musikhistorikern utan jämväl av varje
musikälskare kan läsas med nöje och
förtjusning. Härtill bidrager såväl det lyckliga
framställningssättet som ock ämnets
disposition. Förf. behandlar först på ett
synnerligen medryckande sätt Beethovens
levnadsförhållanden och såsom ett särskilt kapitel
Beethovens umgängeskrets. Vad som gör
denna biografiska del så otroligt lättläst är
den stora sparsamheten på tidsbestämningar,
vilka eljest i arbeten av denna art verka
så nedtyngande. Den äkta tyska
grundligheten i historiska detaljer är därmed
ingalunda övergiven: i ett särskilt bihang
mot slutet av arbetet sammanföras nämligen
i kronologisk ordning alla kända
tilldragelser ur B:s liv med så noggranna
tidsuppgifter som möjligt, allt till tjänst för
»Liebhaber på årtal och data», såsom det
heter i företalet.
Efter den jämförelsevis korta
biografiska delen följer en betydligt
omfångsrikare avdelning, vilken har till överrubrik
»Tonskalden Beethoven». I denna blir
B:s så godt som hela kompositoriska alstring
analyserad men ingalunda uteslutande eller
ens huvudsakligen i kompositionstekniskt
hänseende utan fastmera ur synpunkten av
»den poetiska idén», varigenom arbetet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
