- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjugusjätte årgången. 1917 /
413

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Köpenhamn. Av Carl G. Laurin - Nil admirari. Av Vilhelm Ekelund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KÖPENHAMN

413

lustvandra i deras trädgårdar, kunna
köpenhamnarna säga, att de danska
monarkerna ha gjort lustgårdar eller
rättare ett landskap på tio kvadratmil,
där vem som vill får vistas och där
folket, vare sig av inneboende smak eller
genom gudarnas nåd, så gott som
uteslutande byggt vackra lanthus, som ej
överträffats i behag, enhetlighet och stilkänsla
annorstädes, om ej möjligen i England.

Att en vacker sommardag komma
till en väns villa vid Sundet, sitta i
skuggan av väldiga träd och se ut över
det segelfyllda blå Öresund, höra
skämtet och glammet bland syrenerna och
guldregnsbuskarna och skratta åt
danska kvickheter, detta kan komma oss
att fatta ordet: här är oss godt att vara,
och vi säga till oss själva: lyckliga
Danmark, vackra vänliga Köpenhamn!

NIL ADMIRARI

Av VILHELM EKELUND

I.

ET ÄR icke blott lycka i yttre
mening som föder fruktan
(aningen om en nemesis), även
tankens lycka är ledsagad av
en hemlighetsfull ängslan: mitt i
fullkom-ningens harmoni ett ovillkorligt ryggande,
tanke på flykt — flykt tillbaka till
mänsklig vardagslott, nämligen strävan,
kamp för frid ur ofrid, övervinnelse,
spejande efter utvägar ur trånghet, nöd,
betryck, längtan hem igen till arbetets
goda vardagsgrå, där ingen nemesis lurar
vid horisonten.

I den fullkomliga inre lyckan upphör
det mänskliga: där är dess gräns. Det
mänskligas vardagsglädje, fina krydda
och stimulus ligger däri att det kan vara
en väg till det fullkomnade. Men vid
närheten därav, redan vid det alltför
tydliga anandet därav, kommer strax
fruktan och beklämning, rädslan för
Ijßpiç: den djupa grekiska tanken! Hur
förklara den övermänskliga
produktiviteten hos de grekiska diktarne? Icke

blott såsom värn mot affekterna, utan
framför allt mot lyckan och lyckans
hybris. Kanske. Det är en tanke som
stundom tränger sig på oss, barn av
bleka klimat, när vi, direkt eller i tanken,
konfronteras med sydländsk värld.
Kanske vore denna sida av [lérpov den
avgörande: dess genesis icke ur smärta
men ur lyckans svindelskräck och hybris
— fruktan. Metron vore den
konungsliga bönen, den fulikomlighet anandes
mäktiga varningsrop till sig själv,
vädjan till begränsningens makter i hans
själ —:

O gieb mir, Gott im Himmel! dass ich mich
Der Höh’ und Liebe nicht überhebe.

(Goethe: •Königlich Gebet".)

II.

Klassiskt metron fattas i allmänhet
såsom identiskt med kylighet och
torrhet. Det är själva entusiasmens
modersköte. Men de flesta känna icke till
någon annan entusiasm än den
artistiska, upprörda och förvirrade. Den är
för den måttfulle identisk med köld och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:24:38 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1917/0457.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free