Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Porjus. Ett stycke svensk odlingshistoria. Av Eira Hellberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PORJUS
421
i
Foto. L. Wastfelt,
FORSARNA VID UTLOPPET UNDER EXCEPTIONELLT HÖGVATTEN
slagit till sig Lapplandsmärgen och
slungat en Handling in i landet av tu.
senårig bidan. Som fångat och bundit
Gnistan, djupt inne i jordens innandöme,
midt inne i den vilda, väldiga
ödevärlden. Det är ett dåd som det är
glädjande att svenskar velat och mäktat.
Vid blank vattenyta mellan branta
stränder med höga furor, ett störtsprång
av vitpiskat vattenskum, en brusande
uvertyr till Luleälvs långa ensliga lopp,
en ensam timmerstuga och ett lapptält
vinter och vår, sommar och höst, långa
dagsmarscher till närmsta
civilisationsutpost, ingen väg att åka eller gå,
endast tuvor att hoppa på, liflösa sträckor
av skrovel, block vid block, riktningen
vet man, små grönbruna tallar ha sina
märken.
Det var hit som en dag i juli 1910
några män kommo vandrande med
packningen på ryggen, spadar, spett och
yxor, och vid sjöstranden timrade sig
en flotte av nyfällda stammar. Över
sjön till älven med Porjusfallen togo de
sig fram, slogo upp ett tält och begynte
mäta och staka i forsen. Efter dem kom
ännu en handfull män, timmerkojor
slogos upp och de fria vattnen och
markerna blevo mätta och undersökta, kartor
ritades och planer uppgjordes. Och en
dag togs det första spadtaget.
Närmaste järnvägsstation, Gällivara,
låg mer än fem mil borta, och dessa
fem mil voro en väglös ödemark. Men
männen vid Porjusfallen måste ha mat,
kläder och verktyg. Allt detta forslades
av bärare på utlagda spångbräder.
Maskinerna och stora verktyg plockades
sönder och fördelades i packar på var
och en en mansbörda. Där fanns under
sommaren även en led, som på en kort
sträcka dög för häst och kärra. Men
så kom vatten emellan, och då lastades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
