Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Lund för hundra år sedan. Ett apropos till de stundande jubelfesterna. Av E. Wrangel - 1. J. T. James om Lund och hans bilder av domkyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LUND. KOPPARSTICK AV J. F. MARTIN EFTER ELIAS MARTIN. 1782.
LUND FÖR HUNDRA ÅR SEDAN
ett apropos till de stundande jubelfesterna
Av E. WRANGEL
i. j. t. james om lund och hans
bilder av domkyrkan
Å LUND år 1918 går att
fira tvåhundrafemtioårsminnet
av universitetets stiftelse, kun-
_ na staden och dess högskola
se tillbaka på en ganska storartad
utveckling. Men detta gäller företrädesvis
de sista hundra åren. Ännu vid
1800-talets början rådde här mycket
blygsamma och enkla förhållanden. En
idyllisk och pittoresk prägel hade det lilla
samhället för visso. Domkyrkan gav
dock en aning om försvunnen medeltida
storhet, och en eller annan större
byggnad, uppförd i senare tid, främst
»akademien», det herrgårdslika huset vid
Lunda-29 — Ord och Bild, 26:e årg.
gård, talade om att utvecklingen icke
hade stått alldeles stilla.
Staden var för hundra år sedan ganska
glest bebyggd och räknade mellan 3,000
och 4,000 invånare (1795: omkr. 2,800;
1825: omkr. 4,000).
För den som från Norrtull, där
vägen från Hurva (»Stockholmsvägen»)
förenar sig med den från Kjävlinge
(Hälsingborg), inträdde i staden, tedde den
sig helt obetydlig. Längs Rredgatan
lågo långa rader av mestadels små hus.
De flesta voro korsvirkeshus, några åter
av tegel, alla rappade. Den nu moderna
stilen — empiren — framträdde här och
där i gesimser, tak och gavlar, ehuru de
»brutna» taken och gavlarna länge bibe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
