- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjuguåttonde årgången. 1919 /
420

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Några ord om Sevillas arkitektur. Av C. A. C. Lewenhaupt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

C. A. C. LEWENHAUPT

badat fordrade Peter att hans hovmän
skulle dricka en bägare av vattnet till
hennes ära. Så hände det en dag att
någon av dem av okänd anledning sökte
komma ifrån brunnskuren, men blev
upptäckt. Peter vredgades, och det betydde
att huvudet började sitta löst mellan den
arme syndarens axlar. Men denne fann
sig genast och sade: O herre! jag är
rädd att om jag smakar såsen, jag
även vill ha en bit av fågeln. Peter
fann svaret lustigt, och Maria befordrade
mannen till sin privatsekreterare.

Ett palats som är enastående i sin
stil är det s. k. Casa de Pilatos, en
egendomlig men dock harmonisk
blandning av moriska, gotiska och
renässanselement, »ei baroco del ärabe», såsom
Contreras kallar det. Byggandet därav
anförtroddes i början, omkr. 1519, åt
Moriscos, d. v. s. kristnade avkomlingar
av morerna, som av denna anledning
tillätos kvarstanna i landet, samt
fortsattes sedan av hertigarna av Alcalä och
markisen av Tarifa, vilken hade gjort
en pilgrimsfärd till Jerusalem med den
följd att folket trodde att han
kopierade det hus där Pilatus residerat,
och därav det namn det bär än i dag.
Det innehas numera av hertigen av
Me-dinaceli, samt utmärker sig för sin stora,
ståtliga patio, sina väggar inlagda med
azulejos, dessa vackra glacerade spanska
tegel i olika färger (som borde och
kunde bliva även en svensk industri),
sin magnifika trappuppgång och sina
tavlor. Även Palacio de Santelmo är
värdt ett längre besök; förut tillhörande
hertigarna av Montpensier har det skänkts
till staden, är nu ett
prästseminarium. samt kallas i korthet på spanska:
Seminario General y Pontificio de San
Isidoro y San Francisco Xavier.
Inneslutande sällsynta samlingar av olika
slag omfattar kvarteret också vackra
trädgårdsanläggningar med mycket rara

arter av exotiska träd och blommor,
dammar, holmar med små tempel och
bildstoder, och dessa fortsätta sedan i
de stora stadsparkerna, vilka myllra av
folkliv, ryttare och vagnar.

I Spanien har länge cigarr- och
tobaksindustrin varit statsmonopol, vilket
gör att av tre cigarrer måste man kasta
bort två såsom fullkomligt obrukbara,
och det är först på den tredje man blir
satt i tillfälle att suga till sig lungsot.
Staten har flera fabriker, men den
sannolikt största ligger i Sevilla, mycket lik
Stockholms slott, om man avräknar
flyglarna. Det omgives av en bred och
djup fästningsgrav, och varenda en av
de 2,000 arbeterskorna — cigarreras —
som om aftonen lämnar lokalen
underkastas en grundlig kroppsvisitation, så
att smuggling ej kan förekomma. Det
är rätt svårt få tillträde, och jag vill ej
säga att besöket är odelat angenämt. I
regeln äro sevillanskorna mycket vackra.
Alla de fula kvinnor staden kunnat
frambringa tyckas ha samlats ihop till
tobaksfabriken. Men likafullt ha samtliga barn
med sig, ibland i en vagga, som under
arbetet sättes i gång med ena foten,
men än oftare vid bröstet. Alla äro de
mer än lätt klädda, alla prata och skrika
de utan uppehåll, och amningen förenad
med cigarrernas rullande gör att dessa
sedan man sett tillverkningen bli än
mindre smakliga än de ens förut varit.

Det gives ju ännu många ståtliga
eller egendomliga byggnader i Sevilla,
som är en stad på mer än 150,000
invånare, såsom en del kloster, rådhuset,
museet med alla sina mästerverk av
målarkonst, Torre del Oro —
guld-tornet — La Plaza de Toros,
tjurfäktningsarenan, och hela Triana, den
stadsdel som ligger på flodens västra strand
och som till största delen bebos av
zigenare, los gitanos, med deras
svartögda, svarthåriga skönheter. För att ej

420

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:57:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1919/0464.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free