Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Den gammalkristna basilikans uppkomst. Av Bengt Thordeman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den gammalkristna basilikans uppkomst
Nordvästra hörnet av Forum i Pompeji.
B, basilika med rättegdngstribun (j). P, Q, R, kommunala ämbetslokaler.
profanerande byggnadstyp förefaller
tämligen otroligt. Slutligen må påpekas,
att den sammanfallande benämningen i
båda fallen ej får tillmätas större
betydelse. Basilika torde på den tiden haft
ungefär samma omfattande betydelse
som vårt »hall», alltså ett större rum,
som i olika fall icke behöver ha något
arkitektoniskt samband.
Albertis teori var emellertid aliena-’
rådande till långt in på 1800 talet1 och
har upptagits av forskare ända in i värt
århundrade (Riegl 1903). Den förste som
på ett avgörande sätt rubbade förtroendet
för densamma var Zestermann i ett 1847
utkommet arbete »Die antiken und die
christlichen Basiliken». Zestermann sökte
här påvisa, att basilikan var en
uteslutande på grundval av den kristna
kultens och det kristna församlingslivets
fordringar självständigt utformad
nyskapelse av den konstantinska tidens
arkitekter. Enligt honom får man alltså
tänka sig, att före toleransediktet guds-
1 Som en kuriositet må nämnas att i ett
läsvärt och för sin tids forskning typiskt svenskt
specialarbete av Evald Bergman, Om den
gammalkristna basilikan, Diss. Lund 1871,
denna mening förfäktas gentemot senare
framkomna teorier.
tjänsterna hållits i mera tillfälligt apterade
lokaler; under denna tid tog kulten fast
form. I det ögonblick kristendomen fick
en officiellt erkänd ställning stod man
plötsligt inför nödvändigheten att skapa
monumentala gudstjänsthus, anpassade
efter den nya kulten. Den typ, som
framgick ur de givna förutsättningarna,
var just basilikan.
Men om så varit förhållandet skulle
man väntat att finna en mängd olika
typer allt efter arkitektens individualitet,
i stället för som nu ett fast, nästan
förbenat schema. Dessutom har man
litterära uppgifter om kristna kyrkor i Rom
från en mycket äldre tid än Konstantins,
åtminstone från 200-talet, och i varje
fall överensstämmer ej detta sätt att
betrakta utvecklingsförloppet med vår
uppfattning om utvecklingen av
arkitektoniska typer. En byggnadstyp uppstår
faktiskt icke fix och färdig i en
arkitekts huvud för att genast byggas upp
och sedan under tusentals år utöva sitt
inflytande på ali kristen arkitektur. Den
måste ha sina djupa förutsättningar i
det föregående och närvarande.
Zestermanns åsikt upptogs av
åtskilliga forskare under ett par decennier
framåt, men rönte också redan från bör-
339
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
