Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Jens Thiis. Av Axel L. Romdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Axel L. Romdahl
Nationalgalleriet, Oslo. Nationalgalleriets venners sal
med målningar av Cézanne, Manet, Degas, Renoir,
Gauguin och Renoirs Venus-staty.
tecknar han de norska
konstnärsgestalterna. Han sätter in dem i sammanhanget,
så att deras värde visserligen blir ett
relativt och betingat men samtidigt så,
att de yppersta bland dem framträda
desto starkare i sin norska särprägel,
en J. C. Dahl, en Edvard Munch, en
Gustav Vigeland. Det är nu tjugo år
sedan »Norske malere och billedhuggere»
utkom, tjugo år som för konstens
vidkommande inneburit en omvärdering av
många värden. Visserligen hade då den
skrevs de kritiker och kännare som voro
längst hunna nått fram till en klar
uppfattning av de nya synpunkter på konsten,
som skulle avlösa den naturalistiska
doktrinen. Men i alla händelser förvånar det
oss, hur rätt Jens Thiis har dömt vid
sina värdesättningar av konstnärer och
verk, hur han genomgående hållit på
dem som hemfört segern. Det visar hur
långt framme Thiis befann sig som
kritiker och konstdomare.
Men Thiis har icke bara stått och sett
på, icke från en trygg åskådarplats
till-ropat konstnärerna sin nedlåtande och loja
uppmuntran. Hans insats i norskt
konstliv har varit av aktiv art. Det var den
unge museumschefen i Trondhjem som
satte i gång med det storstilade och
dristiga företaget att värva billedtepper
efter Gerhard Munthes kartonger, det
var Thiis som lade sig i selen för Edvard
Munchs universitetsmålningar, tills dato
väl det starkaste monumentalmåleri i
hela norden, det var han som mer än
alla andra arbetade för Gustav Vigelands
fontän, som skulle ge denne skulptör
tillfälle att tömma ur sig i ett jätteverk
det oändliga myller av gestalter som
trängdes i hans fantasi.
Det var han som gjorde Norges na-
266
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
