Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Erik Dahlbergh. Några ord till trehundraårsminnet av hans födelse. Av Erik Vennberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik Dah I bergh
L illö.
Ur Dahlberghs »plånbok» i Nationalmuseum. Omkr. löjS.
nometri ägde han redan i Demmin. En
imponerande samling av kopparstick hade
Sveciaverkets upphovsman redan då
skaffat sig, och förteckningarna däröver
utgöra ett verkligt repertorium av de
värdefullaste blad, som sett dagen inom de
grafiska konstarterna under deras då
tvåhundraåriga tillvaro.
En direkt fortsättning på Erik
Dahl-berghs utbildning i Frankfurt blev för
honom den resa, som han åren 1654—
56 företog till Italien såsom handledare
eller »guvernör» åt tvenne friherrar
Cron-stierna, och hans föregående
ingenjörsutbildning fick då sin rent konstnärliga
överbyggnad. I Venedig, där han
vistades större delen av året 1655, gick han
och bedrev anatomistudier i
målarakademierna — anatomi och perspektiv voro
de stora undervisningsämnena i de av
den eklektiska konstriktningen
behärskade akademierna. Över Venedigs
sevärdheter har han lämnat en
intressant skildring, och i dagboken har
han berättat, att han heller ej
försummade den fröjd för de yttre sinnena,
som karnevalen och
operaföreställningarna gåvo. Från Venedig ställdes re-
san till Rom, där han nu framför allt
vinnlade sig om den icke militära
byggnadskonstens studium och uppmätning
av antika byggnadsverk. Rom var då
mer än kanske någonsin en studieort för
unga konstadepter. I Italien var Erik
Dahlbergh tillsammans med den unge
hamburgske målaren David Klöcker,
sedermera adlad Ehrenstrahl. Det torde
varit denne som där målat det första kända
porträttet av Dahlbergh, nu å
Tjolöholm, vilket även tillskrivits Klöckers
lärare, allegoriens mästare Pietro da
Cortona.
Tre gånger försökte Erik Dahlbergh
under denna tid resa till Jerusalem, dit
hans religiositet, reslust och
bildningstörst drevo honom, men varje gång
uppstodo hinder därför. Han resignerade
då och trodde det vara Guds mening,
att han aldrig skulle se staden.
På försommaren 1656 måste Erik
Dahlbergh plötsligt lämna Rom, ty han
kallades att deltaga i det krig, Karl X
Gustaf förde i Polen. Hans studietid
var slut, och hans livsinsatser i
fosterlandets tjänst begynte, först i fiendeland
och sedan på hemlandets egen mark.
567
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
