Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Ellen Key. Några intryck och minnen. Av Gurli Linder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sun ds h o lm.
Rilen Key
Några intryck och miiinen
Av Gurli Linder
I.
LLEN KEYS förmåga att
verkligen personligt reagera,
förnimma som sina egna allsköns lidande
och oförrätter var lika ovanlig som
vittfamnande. Hennes gränslösa
ömhetsbegär fordrade hela världen till
operationsbas. Under det att vanliga människors
förmåga av intresse och medlidande’ stå i
viss relation till avståndet, var för Ellen
Keys hjärta Afrika och Sibirien lika
närliggande som Skandinavien och
hemsocknen. Richard Bergh skrev en gång om
henne just med avseende på denna
universalitet: »Inför stora upprörande oförrätter
som människorna än i det ena landet, än
i det andra, tid efter annan tillfoga
varandra går min tanke instinktivt till Ellen
Key, och jag frågar mig: Vad känner
Ellen Key i denna stund?» Ännu under
hennes sista levnadsår kunde tanken på
världskriget få hennes tårar att flöda,
under det att väl flertalet av oss andra inte
längre orkade begråta dess fasor. Men
genom denna medkännandets ständiga
utvidgning var det som hon nådde fram till
det gemensamma och förbrödrande i ali
mänsklig tillvaro.
På samma sätt stod Ellen Key i levande
personligt förhållande även till de idéer hon
förde fram i tal och skrift. När dessa
miss-förstodos eller vantolkades reagerade hon
såsom en mor gör det inför skada eller
oförrätt som drabbar hennes eget kött och
blod. Det var slutligen samma intensitet
som gjorde, att var och en som kom i
beröring med Ellen Key, även när det blott
var helt flyktigt, kände sig ha mottagit en
rent personlig gåva; ingen gick tomhänt
ifrån en samvaro med henne. Det var nog
ytterst också hennes egen förmåga att finna
fram till något för sig sympatiskt hos flertalet
av dem som hon lärde känna, vilken kom
henne att med storartad naivitet
sammanföra människor som ej lyckades finna en
7 — Ord och Bild, 3 fre årg.
97
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
