Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Den amerikanska pressen. Några anteckningar. Av Fritz Henriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fritz Henriksson
can Daily Advertizer», började utges i
Filadelfia 1784. Den fortlever efter många
förändringar än i dag i den stora,
Hearst-gruppen tillhörande »North American».
Pressens utveckling under andra hälften av
1800-talet försiggick som omedelbar
återverkan av den hastiga materiella
utvecklingen och befolkningsökningen. År 1850
utkommo i runt tal 2,500 tidningar och
tidskrifter, 1860 4,000, 18705,900, 1880
10,200, 1890 18,500 och 1900 21,000.
Den i utlandet bäst kända och hemma
även högst ansedda av de dagliga
tidningarna är »New York Times», vilken, utan
att strängt följa något parti, är liberalt
betonad och vars särskilda betydelse för
utlandet består däri, att den med stor
sam-vetsgrannhet följer de politiska händelserna
och förhållandena i främmande länder genom
pålitliga korrespondenter, är efter amerikansk
syn möjligast frigjord från sensationsjakt
och företräder en utrikespolitik, som är
inriktad på att Förenta Staterna böra
intaga sin plats och övertaga det ansvar i
världspolitiken, som motsvarar deras ställning
bland nationerna. Denna tidning är bl. a.
en trogen förespråkare för anslutning till
Folkförbundet och Haagdomstolen, för
nedskrivning av krigsfordringarna, för
samarbete med Europa, särskilt England. Den
utövar utan tvivel ett betydande inflytande
särskilt på utformningen av amerikansk
utrikespolitik både genom sitt solida
rapportväsen och sina ledaruttalanden. Dess
upplaga har långsamt men ständigt stigit
från århundradets början, då den var
endast 80,000, men även nu är upplagan
icke fullt 400,000, medan det finnes ett
rätt stort antal tidningar med
miljonupplagor. »Times» söker så långt de
amerikanska förhållanden medgiva taga London
»Times» såsom sitt mönster. Den utger
såsom en insats i sin strävan att lära
amerikanarna känna förhållandena i främmande
länder en tidskrift, »Current History», vilken
även i andra länder kan läsas med stor
behållning.
På en av de varje vecka anordnade
luncherna i tidningens bankettrum, vid
vilka utgivaren samlar omkring sig gäster
från främmande länder jämte tidningarnas
redaktörer och där dagens viktigaste
utrikespolitiska förhållanden diskuteras, hade jag
tillfälle höra utgivaren beklaga sig över att
medan han och många med honom gjorde
stora ansträngningar för att pålitligt
"upplysa amerikanska folket om utlandet,
un-derhöllos i utlandet allehanda
vanföreställningar om Förenta Staterna. I ändamål att
motverka detta hade han beslutit att i
London utgiva en veckoupplaga av »Times»
för Europa. Alla förberedelser hade träffats.
Senare erfor man, att företagets
igångsättande måst uppskjutas, emedan den upphetsade
diskussion om krigsskulderna till Förenta
Staterna, som återupptogs, icke gjorde
tidpunkten för ett sådant organs framträdande
lämplig. Detta nämnes såsom ett tecken
på de starka strävanden för mellanfolklig
samhörighet och ansvarsfullt samarbete som
utvecklas hos ledande organ inom den
amerikanska pressen. Visserligen utkomma
amerikanska tidningar i Europa — »New
York Herald» sedan många år tillbaka och
på senare tid »Chicago Tribune» i Paris —,
men de äro av helt annan typ och bidraga
föga till det uppbyggande
upplysningsarbetet mellan Europa och Amerika.
Det finnes kvar några tidningar av den
äldsta typen, sådana som »Boston
Tran-script» och »Springfield Republican», av
vilka den senare är särskilt anmärkningsvärd.
Den utges i en mindre stad sedan över hundra
år tillbaka och har icke följt med
kollegerna i deras aktualitetsjakt men ändå
lyckats bibehålla sitt gamla anseende och
mitt uppe i massupplagornas
marknadsvimmel förblivit en det sunda förståndets
röst från en stillsam åskådarplats, som de
mäktige i landet gärna avlyssna.
I övrigt är det svårt att ur massan av
framgångsrika tidningar välja ut några
såsom intagande en särställning i allmän
betydenhet.
Det finnes inga officiella eller officiösa
tidningar men väl sådana som intimt tjäna
de politiska partierna. Under 1926
påbörjades utgivningen av en daglig tidning
»United States Daily», som gjort till sin
uppgift att systematiskt samla och
offentliggöra upplysningar från den stora
förvaltningens alla grenar. Men det är ett
privat företag, ehuru tidningen tydligen
stödjes av administrationen.
Veckoskrifterna äro i allmänhet ägnade
åt specialintressen, och det finnes endast
få av allmän politisk karaktär. De mest
kända av dessa äro »The Independent»,
»The Nation» och »The New Republic»,
de båda senare av radikal politisk och kritisk
638
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
