Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Livrustkammaren. Av Rudolf Cederström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rtidolf Cederström
Gustaf Vasas hjälm, som
in-V entarie m ä s sigt kan f’o ij a s
tillbaka till år 1548.
för Gustaf Vasas räkning. Föremålet är
den vackra krönta hjälm, som avbildas
här ovan.
Ur detta dräkt- och vapenförråd
utvecklar sig sedan de trenne nära
besläktade äldre institutionerna Stora och
Lilla rustkammaren samt
Klädkammaren, samtliga förvarade på Stockholms
slott, som åter sammanförda bilda den
nuvarande offentliga statssamlingen
Livrustkammarens stomme. Gränserna
mellan dessa kamrar inbördes och mellan
andra kungliga förrådskamrar, såsom
Skattkammaren och Husgerådskammaren,
synas till en början under 1500-talet ej
varit bestämt fixerade, och även under
senare tider inkommo till den ena eller
andra av dessa kamrar föremål, som
snarare hörde hemma i någon annan. Ofta
förekommande överflyttningar ge dock vid
handen, att man strävat efter naturliga
gränser.
Under Erik XIV:s tid skiljas »Kongl.
Maitt: z egne liffrustningher» från
Klädkammaren, men det är mycket vanligt att
vid felande föremål på
Livrustkammar-inventariet finna anteckningen »Berettes
att thz är kommit op i K. M.
Clädecam-mar». Allt ifrån denna tid förbli
Rustkammaren och Klädkammaren skilda ända
fram till 1823, då de dyrbaraste
livrust-kammarföremålen lämnas till förvaring
i Klädkammaren. Under skilsmässan
förde Klädkammaren en lugn tillvaro, väl
vårdad av hovmyndigheterna samt efter det
gamla slottets brand 1697 följande de
kungliga till Riddarholmen och det
bredvid Kungshuset liggande Rosenhaneska
huset och sedan åter till det nya slottet.
Rustkammardelen av Gustaf Vasas
klädkammare hade däremot en så mycket
mer orolig och invecklad historia. Medan
det under Erik XIV: s tid uppstått
särskilda rustmästare »för ali Knectetygh»,
»för ali Ryttertygh» och för »Kongl:
Ma:tz Egen lifftyg och Rustning»,
erhåller denpe sistnämnde år 1579 titeln
»K: M: egen Rustmestare och för Store
Rust Cammaren», d. v. s.
livrustmästa-ren får även uppsikten över den
rust-kammare som innehöll krigshärens vapen.
Detta torde sammanhänga med att en ny
stor rustkammare under Johan III :s tid
iordningställts under rikssalen i slottets
sydöstra hörn och i omedelbar anslutning
till den Lilla kungliga rustkammaren. Även.
under Sigismunds tid är samme man
»Rustmestare för K: M: Egne Lijfftvgh
och Store Rustkammaren». Stora
rustkammaren övergår emellertid senare i de
militära myndigheternas vård, och i dessas
fr. o. m. 1630 i en obruten följd
bevarade förteckningar över Stora
rustkamma-rens orörliga persedlar återfinner man de
kungliga rustningarna, baneren, fanor,
bössor, pistoler samt drabanternas
utrustning m. fl. rustkammarpersedlar. Och
detta torde blott kunna förklaras därav,
att under den gemensamma förvaltnings-
130
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
