- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiosjunde årgången. 1928 /
162

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Till John Böttigers sjuttiofemårsdag. Av Åke Stavenow

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ake S tav en o w

turer, keramik och glas. Det är en
verkligt vacker och nyttig bok, ännu i denna
dag lika välbehövlig och aktuell som då
den för trettio år sedan lämnade
tryckpressen.

År 1901 utgav Böttiger sin studie över
Kungl, hof schatullmakaren och ebenisten
Georg Hanpt, den första bland de ytterst
få monografier som äro skrivna om en
svensk konsthantverkare. Det är en ur
flera synpunkter märklig bok, som
behandlar icke blott Haupts och andra
möbelsnickares verksamhet både under
rokokon och gustavianska tiden, stilinflytelser
samt organisation, utan också i tolv
bilagor meddelar de viktigaste dokumenten
för 1700-talets möbelkonst, däribland
förteckningen över mästare i Stockholms
snickareämbete 1688—1800 samt i
femtiotvå planscher främst Haupts bästa
arbeten.

Dessa här nämnda böcker har han sedan
under årens lopp kompletterat med större
och mindre uppsatser i skilda tidskrifter,
särskilt Slöjdföreningens, i vilken han
varit en flitig medarbetare. Ett flertal av
dessa uppsatser äro omtryckta och
samlade i en volym, som under titeln
Konsthistoriska uppsatser utgavs av vänner till
John Böttiger till hans 60-årsdag. (1913.)

Publiceringen av Gustaf II Adolfs
konstskåp i Uppsala universitets ägo var
en annan jätteuppgift, som sysselsatte
Böttiger i många år. Resultatet förelåg
1910 i fyra praktfullt utstyrda
foliovolymer med titeln Philipp Hainhofer und, der
Kunstschrank Gustav Adolfs in Upsala.
Hans föremålskännedom, lärdom och
kombinationsförmåga i förening med en
ovanlig grundlighet och flit hava här
skapat ett verk, som är ensamstående i
europeisk konst- och kulturhistoria. Första
delen innehåller en biografi över praktmöbelns
skapare, Hainhofer, en analys av hans
konstuppfattning som är av stort intresse
för bedömandet av 1600-talets konstsam-

lande, samt en skildring av skåpets
historia. I andra delen följer en detaljerad
beskrivning av själva skåpet, i den tredje
av det mångskiftande innehållet, som
utgöres t. ex. av miniatyrarbeten i metall,
trä och elfenben, kultföremål, kuriosa,
plastiska arbeten, mat- och toalettbestick,
dräkter, smycken, matematiska och
astronomiska instrument, spelkort, naturalier
m. m. Av detta avbildas det viktigaste i
den fjärde delen. Med en otrolig möda
har Böttiger förklarat det i hög grad
egenartade och fantastiska innehållet. Det
är för oss underligt främmande men av
stort intresse därför att det är en typisk
exponent för det konstsamlande »som
under ett par århundraden gav sin prägel åt
Europas museer».

Det av ebenholts och ek
förfärdigade skåpet härstammar från
Augsburg, vars evangeliska råd skänkte det
till Gustaf II Adolf i april 1632. Två
år senare översändes det till Sverige och
fick sin plats först på Svartsjö, sedan på
Uppsala slott, tills det 1694 av Karl XI
överlämnades som gåva till Uppsala
akademi. Lyckligt har konstskåpet undgått
alla eldsvådor och har numera en tryggad
plats i kanslersrummet i universitetshuset.
Att det ligger Böttiger varmt om hjärtat
är förklarligt, och varje år reser han till
Uppsala för att se till denna sin ögonsten.
Den som likt undertecknad haft förmånen
att se honom kärleksfullt pyssla om
dyrgriparna eller demonstrera dem för ett alltid
lika intresserat auditorium minnes det som
en upplevelse.

Här är icke platsen att i detalj redogöra
för Bottigers omfattande skriftställarskap.
Men jag kan icke sluta utan att påpeka
hans vägledningar över Stockholms och
Rosendals slott, som äro späckade med
värdefulla uppgifter om monumenten
själva och deras mästare. Anmärkningsvärd
är också den kulturhistoriskt intressanta
skriften Byskomakaren Jonas Stolts min-

162

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:01:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1928/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free