Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Antikt. Av Frans G. Bengtsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Antikt
Grekiska vaser i Nationalmuseum, Stockholm.
Ur Vulci av Ernst Nachmanson.
fessor Nachmanson ingalunda strandsatt.
Han berättar om utgrävningsromantik i
Etrurien och Grekland, om vasvetenskapens
utveckling och om fantasier och hypoteser
från dess ungdomstid, om nutida ledande
storheter på området och om hur man tolkat,
ordnat, inträngt i och genomspekulerat och
över huvud på allt sätt tagit sig an och haft
vetenskapligt nöje av de oräknade tusental
vaser som man under seklets lopp höstat in.1
Upp ur ett stort mörker och fram ur
tusenårig förgätenhet tränger tack vare dessa
vaser och deras bilder ett och annat namn —
Exekias, Brygos, Euphronios —- namn på
männen som gjorde vaserna och prydde dem
med bilder; vi få veta att Brygos »hade lika
mycken lidelse som genialitet». Och Plinius
och Aristoteles kände inte till att denne
Brygos med sin lidelse och sin genialitet
överhuvudtaget existerat. Det är verkligen att
sent komma till sin rätt såsom konstnär;
men givetvis får man i någon mån skylla
sig själv, när man koncentrerar sitt snille
på begravningstillbehör.
Professor Axel W. Persson företar i sin
bok, Ur ’antikens liv och kultur, en
rundvandring i antik kultur såsom ciceron för
den mera elementärt hjälpbehövande
tillfällighetsbesökaren och orienterar därunder om
varjehanda på ett allmänfattligt sätt. Från
gudar och orakel till kökskonst, idrott och
ekonomiskt liv erhåller allt sin vederbörliga
1 Se Från Kerameikos av Ernst Nachmanson.
Ord och Bild 1925, s. 625.
belysning och illustreras av goda bilder. Ett
intressant kapitel handlar om världens sju
underverk, vilka voro ungefär tretton till
antalet — liksom Greklands sju vise
överstiga dussinet när alla äro med. Vissa
intressanta saker behandlas med stor korthet
och lämna utrymme över för självständigt
grubbel, som t. ex. kapitlet om mat och
gästabud, där antika bordssedvänjor i förbigående
omnämnas. Män lågo som bekant till bords,
dock inte alla: gentlemän från Kreta sutto
obevekligt rätt upp och ned i sträng
gammal-dorisk attityd och läto vinet flöda
perpendi-kulärt genom strupen — för att på sin höjd,
får man förmoda, vid större tillställningar
framemot festlighetens slut intaga liggande
ställning och då framstupa under bordet.
Kvinnor sutto, dock återigen inte alla:
he-tärer samt damer av etruskisk härkomst
dinerade liggande. Huru emellertid de fall
markerades då båda dessa prerogativskapande
egenskaper funnos förenade hos en och
samma dam, få vi ingen upplysning om; den
strikta logiken synes kräva att i ett sådant
fall vederbörande åtminstone då och då
intog omvänd vertikalställning, men detta är
tilläventyrs en alltför rationalistisk
förmodan.
Sture Bolin skildrar i sin bok Romare
och germaner folkvandringstiden i
kontinuitetens och den fortlöpande utvecklingens
tecken såsom en på det hela taget ganska
gemytlig period, under vilken visserligen då och
då smärre oreg-elbundenheter tyckas ha före-
387
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
