Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Från David till Courbet. Den franska utställningen i Stockholm. Av Carl Gunne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ca ri G unne
råde han Rembrandt och Frans Hals. Men
hos dem betraktade han blott resultatet,
vad som är skönt måleri, ädelt hantverk.
Tekniken är hans egen, än blandar han
färgen på paletten, än spacklar han den
oblandad i tjocka lager på duken,
bearbetar den med palettkniven, stryker den
med penseln, slätar den med
fingertopparna. Denna teknik blir medlet till
uttryckande av den fasta rundade formen hos
en naken kropp, den genomskinliga
luftigheten hos himlen, den hårda, skrovliga
ytan hos stenen, den Iena mjukheten hos
ett blomblad. I djupa mustiga färgtoner
stämmer han de olika föremålen
tillsammans till en levande helhet. Från
museerna för han med sig den mörka koloriten,
men färgerna äro präglade av hans egen
individualitet, det djupa gröna, det
järngrå, det grönblå eller det varmt
rosafärgade i kropparnas karnation.
Les Demoiselles au bord de la Seine
uttrycker hans bästa egenskaper. Det rena
varandet, stilla, men fyllt av osynliga
krafter giver målningen dess stämning. Trä-
dens grenar och blad röras ej, vattnet
flyter sakta utan en krusning, skuggan
under träden faller tung över marken, och
kvinnorna vila med halvslutna ögonlock.
Deras stora huvuden och kraftiga lemmar
ge dem en prägel av trötta djur och
understryker ytterligare deras nära samhörighet
med den jord de vila på.
Courbets inflytande, direkt eller
indirekt, på det kommande måleriet har varit
mycket starkt, och för de sista dagarnas
franska konst, som åter sätter »la belle
matière» på sitt program, har han blivit
den stora förebilden.
Denna utställning är ett av de mest
betydelsefulla leden på länge i det kulturella,
utbytet mellan Frankrike och Sverige, och
säkerligen skall det intresse för Norden,
som utlånandet av denna enastående
konstsamling är ett bevis på, hos oss tacksamt
mötas av en ökad och befästad beundran,
för Frankrike och dess kultur, en
beundran som alltid varit en viktig länk i
vänskapsbandet mellan de båda folken.
Ho n o r è D aumie r: Advokat.
462
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
