Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Ett porträtthistoriskt monumentalverk. Av Sixten Strömbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sixten Strömbom
Isak W a c klin: Maria 7 e r e s i a
Lo s ch, gift The s löf.
Ateneum.
X Gustaf i Nationalmuseet, Helsingfors.
Goda verk av Martin Meytens d. ä., David
Swartz och Mikael Dahl förekomma också.
En av de mindre kända Karl XII:s
porträt-törerna J. H. Wedekindt framträder här
ganska intressant dokumenterad. I detta
sammanhang bör nämnas det vackra David v.
Krafft-porträtt, föreställande skulptören Burckhart
Precht, som tillhör Sinebrychoffska galleriet i
Helsingfors, en av de yppersta samlingar av
äldre svensk konst som hopbragts i vår tid.
Epokens mest produktive miniatyrmålare,
Elias Brenner, var som bekant österbottning
till börden. Av stort intresse är vad som här
meddelas om den konstnärliga verksamhet,
som utövades av flera äldre medlemmar i
denna prästfamilj, bl. a. av hans fader Isak
Brenner (d. 1670), kyrkoherde i Storkyro,
porträt-tör och kyrkomålare.
Den »kulturpaus», som under och efter
Karl XII:s stora ofred rådde i Finland, i
åratal besatt av ryssarna, var belt naturligt
mera långvarig och genomgripande än i
Sverige. Vi påminna oss, att arbetet på
Stockholms slottsbygge kunde upptagas blott 10
år efter kung Karls död. I Finland dröjde det
ännu ett decennium, innan de högre ståndens
kulturliv återfick kraft och kontinuitet. Pe-
rioden mellan de följande två krigen
utmärkes emellertid av en kulturblomstring, som i
kargare förhållanden omsatte den
svenskfranska rokokon och de gustavianska
tidsidealen. Sällskapslivets uppodling tycks där som
i moderlandet ha gått hand i hand med ett
utvecklat intresse för porträtt och
porträttsamlingar. Konstfrämjare av större mått
uppträdde där ej förrän med Gustav Mauritz
Armfeldt, vars minne än i dag har något
bländande över sig i denna miljö. De mera
representativa familjerna anlitade under sina
Stockholmsresor huvudstadens olika
porträt-törer, allt efter råd och lägenhet. Framför allt
synas Lorens Pasch d. ä., Arenius, Scheffel
och Ulla Pasch ha omhuldats i dessa
kretsar. Den förstnämnde gjorde liksom Arenius
och senare P. Fiellström resor till de
finländska godsen och städerna. F. ö. visar
Meinander framställning, att nära nog alla
tidens svenska porträttörer äro företrädda inom
landet. Byggnadsarbetena och garnisonslivet
i Sveaborg gåvo anledning till ett konstliv,
där Augustin Ehrensvärd utgjorde en
naturlig mittfigur och där Elias Martin verkade
under åren 1763—66.
Den sociala spridning, som utmärker
det svenska konstintresset under 1700-talet,
synes också ha haft sin motsvarighet i det
dåtida Finland. En följd härav blev bl. a. att
inhemska begåvningar slogo in på
konstnärsbanan. Ett par av dem, såsom Johan Stålbom
och den mindre produktive men artistiskt
mera begåvade Isak Wacklin, sökte sig över
till Sverige för sin utbildning och sin fortuna
och gingo förlorade för det gryende finska
konstlivet. Andra åter nöjde sig med den
torftiga utbildning, som kunde bjudas i
hemlandet, stannade och tillgodosågo den långt
ifrån obetydliga efterfrågan på konterfej, som
växt fram inom de tre högre stånden. Av den
imponerande mängd sådana konterfej are, som
förf. utförligt gör reda för, förefalla en
Margareta Capsia, en J. G. Geitel
(naturaliserad tysk) eller en Michael Toppelius att ha
varit produktiva men synnerligen
anspråkslösa efterbildare av de svenska
porträttörer-na. Deras galleri av finländska män och
kvinnor, ur vilket Meinander ger talrika prov, är
dock långt ifrån blottat på porträtthistoriskt
intresse. Både i form och karakteristik
framträder alldeles slående starka nationella drag.
Ett sådant konterfej är till sin stil inte gärna
att förväxla med ett samtida svenskt. Och för
det främmande ögat framträder här alldeles
264
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
