Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Den varviga leran som geologisk tidmätare. Av Anton Sörlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anton S ö r li n
Lertaget vid Slottsmöllan utanför Halmstad.
Djupa skärningar i varvig lera. Typiskt för våra större, rationellt drivna tegelbruk, där djupa tvärsnitt
genom ett stort antal lervarv äro tillgängliga för uppmätning.
förövrigt, dels visar den hur litet begrepp
man har om de svårigheter som möta vid
dess besvarande.
Det har emellertid ej saknats försök till
mer eller mindre omfattande geologiska
tidsbestämningar. Man kan t. ex. erinra
om de moderna undersökningarna av
radioaktiva mineral. Dessa såväl som
tidigare gjorda beräkningar ha emellertid
givit endast ytterst grova värden, vilka
naturligtvis äro oanvändbara då det gäller
de yngsta, för oss så betydelsefulla
tidsskedena. Då det gäller beräkningar av
exempelvis kulturens ålder lämna de oss
helt i sticket, och ännu för några få
årtionden sedan hade man inga möjligheter
att bestämma de förhistoriska skedenas
längd. Det som nu givit oss medel därtill
är Gerard De Geers på ett livslångt
arbete byggda geokronologi.
De Geers upptäckt av den varviga lerans
betydelse som tidmätare ger en modern
version av historien om Newton och det
fallande äpplet. Han stod en dag
sommaren 1878 som nybliven student vid en
dikesskärning och betraktade den skiktade
leran, som i vacker och tydlig färgväxling
framträdde å dess botten. Det var en
all-daglig företeelse, som observerats av
många, både geologer och andra, utan att
någon särskild vikt fästs vid densamma.
Men det slog honom med ens att endast
årstidernas temperaturväxlingar kunde
åstadkomma en så markant variation i den
forna landisens avsmältning som
lervar-ven företedde. Där upprepades med
årstidernas regelbundna rytmik växlingen
av ljusgrå, lerig sand, rödbrun tätare lera
— vår- och sommarkostymen, som De
Geer med sitt minnesstödj ande bildspråk
530
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
