- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtiotredje årgången. 1934 /
365

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Några ord om Ludwig Klages’ filosofi. Av Annie Åkerhielm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Några ord om Ludwig K l ag es’ f i l o s o f i

Av Annie Åkerhielm
I.

FTA SYNES DET BERO PÅ rena
tillfälligheter, vilka av ett lands
skriftställare som bli kända utanför landets gränser
eller icke; kanske beror det ookså på
vederbörandes och ännu mer hans förläggares
vilja och förmåga att taga reklamen i sin
tjänst. Särskilt inom ett land så avlägset som
vårt synes provkartan på respektive
främmande lands litteratur hopkommen tämligen
på måfå; några namn äro kända av varje
s. k. allmänbildad; andra, av lika eller t. o. m.
större valör, äro så gott som okända, även
för folk av deras fack.

En av dessa oupptäckta är filosofen och
psykologen Ludwig Klages, av vars
huvudverk, Der Geist als Widersacher der Seele,
de två första delarna redan för fyra à fem
år sedan förelågo. Ej förrän i fjol följdes
de av den tredje delen. För dem som
fängslats av de första innebar denna icke någon
desillusion. Hela tankesystemets originalitet
och den starka personliga särprägeln
framträdde här om möjligt ännu skarpare.

Detta förefaller kanhända icke som det
rätta lovordet för en filosof. Vi ha nog ännu
en smula kvar av skolastikens tro på den
mänskliga tankens förmåga att med hjälp
av de logiska reglernas ariadnetrådar leta sig
fram till den objektiva sanningen, alldeles
som det antages ske med de matematiska
lagarnas hjälp. Och dock torde det vara allt
flera som erkänna att ett filosofiskt system,
liksom diktverket och konstverket, i sista hand
är »världen sedd genom ett temperament».
Är ett sådant system i grunden något annat
än den logiska utformningen av den livssyn,
för vilken tänkarna disponerats genom sin
medfödda läggning och sina erfarenheter
alltifrån de första livsåren? Har det någonsin
i filosofiens historia hänt att en filosof
grundat ett system som står i strid mot denna
hans naturliga disposition? Att pessimisten

Pley er, Zurich.

Ludwig Klages.

av födsel hamnat i en optimistisk
världsåskådning, den börne idealisten i en
materialistisk tolkning av universum?

Ordet system får nu ej längre tagas i den
mening det hade ännu för hundra år sedan.
Tänkarna tilltro sig icke så mycket som då.
De ha en djupare känsla av de yttersta
problemens olöslighet och möjligheten av deras
irrationella natur. De ha avstått från att söka
utröna »was die Welt im Innersten
zusam-menhält»; de utgå från det givna och följa
spåren ett stycke inåt, till dess de förlora sig
i dimma och skymning.

Så även Klages. Hans tänkande präglas
av en oförsonlig dualism. Hans värld är en
sammandrabbning av två, icke motsatta —

365

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:04:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1934/0405.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free