Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Den utländska litteraturens spridning i frihetstidens Sverige. Av Ane Randel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ane Randel
göra som slagruteman. Sedan gäller det för
forskaren att leta rätt på källådern på det
ställe, till vilket slagrutan visat. Det gäller
med andra ord att leta rätt på dokument,
som berätta utförligare om det, som
Posttidningen endast kunnat antyda. I fråga om
du Sarrat finnas sådana dokument i
Stockholms rådhusarkiv.
Den 5 december 1730 ingav han till
Stockholms magistrat en så lydande supplik:
»Inför Eders Höggrefliga Excellence samt
den Edle och Högtährade Magistraten
för-anlåtes iag ödmiukeligen at berätta, huru
såsom iag för några åhr sedan igenom den
då förtiden uti Königsberg warande
swän-ska Residenten lät mig öfwertala at uppå
Stockholm giöra ett försök, huru den
fran-söske Bookhandeln härsammastädes wille
lyckas, efter såsom här en myckenhet af
lärde och Literaturen älskande finnas
skulle, hwilket iag ock altsedan wid
Michel-mässomarknaderne i wärcket stält. Men
såsom den sene åhrsens tid med hosföljande
wäderleks wederwärdigheter och farlighet
har hindrat mig at wid marknadens ända
straxt resa härifrån, så har iag twenne gängor
måst öfwer winteren få dröja och såsom
främmande allenast twå halfwa dagar om
weckan uti Packhusbodarna min handel
fortsättia, hwarigenom iag icke allenast
medelst den stränga kiölden haft en märckelig
afsaknad på min hälsa, utan ock igenom en så
otilräckelig afsätning af mitt gods tagit till
min egendom och wälfärd stor skada,
hafwan-des härjämte många af de höge herrar och
flere förnäme ofta beklagat det iag allenast
twå förmiddagar om weckan får hålla min
boklåda öppen, då de med sina förnämste
Embets Sysslor äro occuperade. Fördenskuld
är härmed min aldra ödmiukaste Bön, det
Eders Höggreflige Excellence samt den Edle
och Högtährade Magistraten nådgunstigast
täckes efterlåta mig emot en skiälig och
pro-portionerlig afgift och contingent, såsom de
andre härwarande Bookförare här i staden få
hålla öppen bood eller Boklåda, efter såsom
iag ock härmed ingen hwarcken af det
lof-liga Borgerskapet eller af andra Bokförare
eller Bokbindare förfördela eller något
intrång giöra kan, emedan iag ingen tysk eller
Swänsk book i hela min Booklåda hafwer eller
til salu införskrifwa tänker, utan endast och
allenast rare och berömde fransöske böcker
ifrån Paris och Amsterdam till de härwarandes
lärdas och curieuses nöye ankomma låter,
hwilka iag ock för mycket bättre pris härefter
försälja kan, då iag straxt får dem ifrån första
orten, än som för detta skedt, när iag först
måst låta komma godset till Königsberg,
och sedan med dubbel omkostnad och fahra
ifrån Königsberg och hijt. Såsom nu uti
alla wälbestälta Konungariken, Republiquer
och städer bookhandelen till Publici bästa,
samt lärdoms, wettenskapers och kånsters
befordran, plägar någon frihet förunnas,
så är ock min aldra ödmiukaste förhoppning,
det Eders Höggreflige Excellence samt den
Edle och Högtährade Magistraten sin
wan-liga nåde och ynnest uti dätta måhl uppå mig
skina låter, hwaremot iag med alskiöns
wördnad förblifwer
Eders Höggrefliga Excellences
samt
den Edle och Högtährade Magistratens
aldra ödmiukaste Tienare
Jean du Sarrat.»
Jean du Sarrats anhållan om att få öppna
egen bokhandel remitterades av magistraten
till handelskollegiet för yttrande. Kollegiet
tillkallade som sakkunnig borgaren och
bokföraren Johan Matthias Langh och var den
17 december färdigt med sitt yttrande, som
utmynnade däri, att kollegiet för sin del ej
kunde vägra du Sarrat att mot kontingents
erläggande få hålla öppen boklåda dagligen,
varest han lägligast funne, emedan han
därmed ej ginge någon annans rätt för när.
Handelskollegii memorial upplästes
följande dag inför magistraten, som beslöt att
tillställa Jean du Sarrat följande
protokollsutdrag angående resolutionen:
»Alldenstund fransöske Bokhandlaren Jean
du Sarrat genom des ingifne Supplique
an-dragit, huruledes han wäl för någre åhr
tillbakars begynt at wid
Michelmässomark-naderne här i staden idka någon handel med
curieuse fransöska böcker, hwar med han ock
såsom främmande uti Packhusbodarne
con-tinuerat, men emedan han icke haft
tillräcklig afsättning af de hijt bräckte böcker, hwar
af han skal tagit stor skada; ty anhåller han,
det honom måtte efterlåtas at emot en skiälig
och proportionerlig afgift eller Contingent
såsom andre här warande Bokförare få hålla
öppen bod eller Boklåda, efter som han
allenast will hålla till Sahlu åtskillige ifrån
Paris och Amsterdam införskrefne fransöske
böcker och således ingen af Borgerskapet
290
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
