Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Målaren Axel Fridell. Av Karl Asplund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Målaren Axel Fridell
Landskap, motiv frän Reymersholm. i g i g.
Herr Fridolf Lund, Falun.
och med ett inslag av geometriska motiv
av trista huslängor. Ljus och rena raka
linjer hängav han sig med förtjusning åt i
de målningar som utfördes under en resa
till Italien 1921, ett par Venedigbilder och
en förvårsnaken trädgårdsbild från
Set-tignano.
Sin färdiga, fullkomligt egenartade
målningsstil fann han under Faluåren efter
hemkomsten, då han arbetade i ett par rum
i Hans Johansons fädernegård. Den var
en lustig och tjusande idyll — »den hade
något italienskt över sig», och därom vittnar
också en utsikt med en länga med små
fönster, som man kunde ta för italiensk.
Säkerligen ha just minnena från Settignano
smultit in i den nordiska miljön.
Men det var andra gamla kära konst-
minnen, som fingo spela in i de små
tystnadens poem han älskade att göra de
sparsamt möblerade rummen till — med
ganska mycken fri omdiktning. Det var
intrycken av Eckersbergsskolan och
Ham-mershöi. »Solstrimman», daterad 1923, är
den tidigaste målningen i denna märkliga
grupp. I det tysta tomma rummet med hög
vit panel och svagt rosa tapet faller en
strimma vintersol tunn och rak som en
klinga och korsar över en målad blomranka
på dörren. Möbleringen består bara av
ett par taburetter, fritt uppfunna av
konstnären. Jag vet inte riktigt vilken av hans
älsklingsdikter som klingat i hjärnan medan
han målat och njutit av rummets ensamhet
och frid, en fläkt av lyriskt drömmeri har
dragit igenom hans själ och hans oroliga
627
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
