Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Tre provtryck av Stig Borglind. Av Otto G. Carlsund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Otto G. Carlsund
Nästa blad, enligt kronologien, är Döda
fåglar. Namnet är taget ur katalogen.
Själv kallar han det Vinterfåglar. Dessa
äro, i den ordning man ser dem på
gravyren, från vänster räknat snöripa, hjärpe
och orre, alla tuppar. På blyertsstudien
komma de i omvänd ordning. I
Akropolis-bladet har han kalkerat teckningen
bakvänt för att få motivet rätt vänt i trycket.
För topografiska motiv har detta en viss
betydelse, men för fåglarna har han inte
ansett förfarandet nödvändigt. Detta kan
ge en förklaring till att han icke är nöjd
med provtrycket. Det märkliga är
nämligen, att spegelbilden av ett asymmetriskt
föremål nästan aldrig ger samma intryck
av balans som föremålet självt. Om detta
är en optisk villa, måste det betyda att
det ena ögat, i det här fallet det högra,
»tynger» mer än det andra. Kanske finns
det en analogi mellan ögon och händer.
Om gruppen av fåglarna betraktas som
ett enhetligt föremål, så går ljusgradationen
på blyertsteckningen från vänster till höger
och på provtrycket tvärtom. Den svarta
orrtuppens vita vinge bidrar inte till att
luckra upp kompositionen, som får sin
optiska tyngdpunkt någonstans på hans
hals. I teckningen spelar detta ingen roll,
jämvikten tycks vara riktig; men i trycket
har man en känsla av att balansen är
förskjuten och att bilden tynger ned mot
nedre högra hörnet. Det är sådant man
upptäcker vid provtryck och som kan ge
konstnären anledning att bygga ut den
ursprungliga kompositionen.
Det tredje trycket Blommor är en svår
konkurrent till Sibylla Merians kopparstick
och van Huysums mezzotinter. Om detta
kan man bara använda ett enda ord:
fantastiskt.
Borglind har en sommarstuga i Svärdsjö
och kring stugan en trädgård. Trädgården
är full av blommor, och han älskar och
vårdar dem som barn. Dessa barn har han
porträtterat i en radering vars make vi icke
ha, och heller aldrig haft, i Sverige. Det
är ett storartat, alldeles unikt blad i svensk
konst. Och trots att temat och
kompositionen ha behandlats sedan århundraden,
andas det inte ett spår av pastisch, som
t. ex. Skawonii oljemålningar med samma
motiv. Därmed är intet ont sagt om
pastischen.
Vad Borglind här lyckats med är
ingenting mer och ingenting mindre än att i
modernt språk tolka Grandvilles Fleurs
animées. Det hundra år gamla verket har
ännu i dag en obeskrivlig charme. Om Walt
Disney med sina kolorerade blomster- och
insektsfilmer får räknas som Grandvilles
direkta arvtagare, lite brutal och vulgär i
travestien, så har Borglind subtiliserat
Grandvilles tankar och kommer fram till
en sorts animism, som inte behöver
transponera blommorna i människor för att man
skall förstå att de äro levande varelser
med själ och vilja.
Var och en som intresserar sig kan
försöka lista ut hur många och vad slags
blommor Borglind flätat in i sin bukett.
Där finns både odlade och vilda sådana.
Och på en del av dem finnas fjärilar,
larver, puppor, steklar, spindlar, var och en
på sin riktiga växt. I det fallet kan inte ens
gamla Sibylla Merian vara mera noga.
Som en liten handledning kan nämnas att
buketten innehåller tistel, akleja, lilja,
daldocka, guckusko, kråkvicker, kummin,
vallmo, pimpinellaros, iris och humle bara för
att nämna några, och äv insekter finnas
där harkrank, bärfis, kålfjäril, gräsfjäril,
spinnarlarv, dukatvinge o. s. v. Kan man
tänka sig en bättre apoteos över Dalarnes
flora.
Till denna komposition har Borglind icke
haft någon för-teckning, i varje fall ingen
annan än detaljerade studier av varje
blomma för sig. Dispositionen har han haft
klar i huvudet och därefter har han fogat
växt till växt alltefter som det passat sig.
Det är också en metod, men bara för en
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
