Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Mexikanskt panorama. Av Alma Velander-Philip. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mexikanskt panorama
D et astronomiska observatoriet i Chichen Itzd.
Men blicken dras oemotståndligt mot
öster. Där ligger »Krigarnas tempel» med
»De tusen pelarnas hall» omkring. Är det
en synvilla! Är det pentelisk marmor som
lyser bländande vit mot djungelns grönska?
Så fläckfritt vita skimra än i dag
kalkstenens plattor, så rytmiskt rikt verkar
kolonnadernas linjespel. Liksom i Tebe, i Hellas,
i Rom hava alltså den röda rasens
hövdingar älskat att lustvandra under
skuggiga arkader, medan ungdomen tävlade i
sport och lekar på sitt Stadion och prästerna
ledde de stora processionerna längs Den
heliga vägen till Den stora offerbrunnen
där så många kostbara smycken i snidad
jade och i guld och silver sänkts och så
många unga kvinnor låtit sitt liv. Medan
folket vimlade på torg och gator eller
församlade sig i de många längs Den heliga vägen
för skilda ändamål uppförda husen och
prästerna stego på smala spiraltrappor upp
till krönet av sitt höga, cylinderformade
observatorium för att genom
utsiktsgluggarna iakttaga himmelens tecken och under.
Redan när inan stiger upp till toppen av
El Castillo påpekar följeslagaren att man
bör räkna trappstegen: 91 på vardera
sidan, det gör 364, med den översta terrassen
365 = kalenderårets dagar. Det är första
påminnelsen om att man här står i
astronomernas och matematikernas lärdomsstad.
Långt innan dessa byggnader restes, hava
det gamla rikets maya-präster ägnat ett
brinnande intresse åt firmamentet, åt
planeternas gång. De hava uppställt en kronologi,
lika exakt som vår egen gregorianska för
en tidrymd av 374 400 år, hava använt sig
av skrivna siffror och — kanske först av
alla — av ett tecken för den abstrakta
matematiska kvantiteten noll. Deras system
räknar med tjugo som grundtal, är
vigesi-malt i stället för decimalt, men eljest lika
användbart som vårt. Med siffror kunde de
angiva en position, med siffror giva bonden
en säker och ovärderlig kunskap om det
tropiska årets våldsamt växlande perioder
av sol och regn, av torka och fuktighet.
Jorden och vad jorden gav, var
grundvalen för den röde mannens tillvaro.
Tillstötte inga naturkatastrofer, så var ar-
135
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
