- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtioåttonde årgången. 1939 /
232

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Chiang Kai-shek och kinesernas frihetskrig. Av J. G. Andersson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

/. G. Andersson

och muhammedanismen, alla framträdde
inom några få århundraden kring den
nya tidens begynnelseår.

Om det är sant, att östern och Västern
äro två skilda världar, att våra laster äro
andra än deras, att våra dygder äro kanske
mer tvivelaktiga än deras, då kan det vara
av intresse att uppdra konturen av Chiang,
mannen som nu leder sitt stora folk genom
dess fruktansvärda ökenvandring. Det är
sant, att vi ej kunna gissa, huruvida han
skall lyckas eller ej att fram till målet
bära sin börda, som torde vara tyngre
än någon man axlat alltsedan den dag,
då en ensam och förrådd jude bar sitt
kors till Golgata. Vi veta ej huruvida
Chiang Ivai-shek skall bli en Haile Selassie
eller en Kemal, en Sten Sture eller en
Gustaf Vasa. Men redan nu kunna vi
skönja, att den kinesiske folkledaren ifråga
om karaktärens harmoniska utformning
höjer sig över sina västerländska samtida
ungefär på samma sätt som det ädla
kinesiska porslinet, när det först nådde
Västerlandet, stod i en klass för sig framom
barbarfolkens enkla, grova lergods.

Chiang Kai-shek föddes den 31 oktober
1887 i distriktet Fenghua av provinsen
Chekiang vid kusten av sydöstra Kina.
Detta är ett av landets naturskönaste
landskap, den miljö från vilken Tang- och
Sungdynastiernas stora landskapsmålare
hämtade motivet för sin konst, de nu
världsberömda bilderna med fantastiskt formade
berg vid trånga vikar av havet, ett landskap
med drivande moln, bugande bambulundar
och böjda gamla vise män ridande på
vattenbufflar.

Innanför en underbar skärgård ligga här
dalar med strömmande floder, bärande
risfält, teplantager på sluttningarna och
rövare i bergen.

Chiangs fäder hade varit bönder så långt
man minns tillbaka, men hans farfar bröt
traditionen och blev handlande, så ock hans
far, som också blev en sorts självvald

fredsdomare, till vilken grannarna gingo
med sina tvister och bekymmer. När sonen
Kai-shek var nio år gammal, dog fadern,
och det blev sålunda modern som fick svara
för hans uppfostran.

Chiangs barndomsminnen ha samlat sig
till två bilder: det sköna landskapet och
det fattiga folket. Mest lekte han nere vid
hamnen, där han varje dag såg
fiskarbåtarna komma in från det hårda arbetet
på det stormrörda havet. Så länge fred
rådde i Kina, kom Chiang varje år någon
gång tillbaka till hembygden, och han gick
där bland sin barndoms lekkamrater, ej
som landets höge ledare, utan som sonen av
en ringa, men dock ansedd familj.

Under hans uppväxtår sökte korrupta
ämbetsmän och skatteindrivare pungslå
hans mor, en till synes värnlös änka. Men
här mötte de en överlägsen vilja. På skilda
vägar, jämväl vid domstol, försvarade hon
de sinas rätt, och när hon avled 1921,
vördade hela nejden henne som en av
provinsens viljekraftigaste och rättrådigaste
kvinnor.

I sin uppsats »Tankar på 50-årsdagen»,
som återgavs i alla kinesiska tidningar och
tidskrifter, skildrar Chiang det arbete som
modern utförde för att hålla hemmet
samman och uppfostra sonen till en dugande
och ansvarskännande man. »Hon
inpräglade hos mig, att det för att vara en lydig
son ej räcker till att visa vördnad mot
föräldrarna, samma offervilja måste också
utan tvekan och fruktan ges åt nationens
angelägenheter.»

Och under svåra förhållanden levde hon
upp till detta höga ideal. När sonen ville
fara till Japan för att studera
militärvetenskap, stödde hon honom ekonomiskt,
mot släktens inrådan. När han vid
revolutionen 1911—12 öppet bekände sig till
revolutionspartiet och tog verksam del i
striderna, vände sig alla hans anhöriga och
vänner i hembygden från honom. »Alla mina
anförvanter utom en enda, avbröt för-

232

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Apr 25 20:32:14 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1939/0268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free