Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Tredje häftet
- Amerikansk idealism. Av Anna Lenah Elgström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Amerikansk idealism
Av Anna L en ah Elgström
f
ÖR var dag som går blir det allt tydligare
att endast USA:s helhjärtade beslut att avstå
från sin i århundraden förda traditionella
politik gentemot Europa kommer att kunna rädda
vår världsdel från att i sin vanmakt och
utmattning glida tillbaka till en primitivare och
brutalare samhällsform än den gamla
västerländskt demokratiska odlingens. Man skulle
alltså kunna tro att vetgirigheten ifråga om
amerikanskt tänkesätt och amerikansk
mentalitet borde växa i kapp med medvetandet om
vårt beroende av den nya världen. Men
egendomligt nog är detta knappast fallet.
Visserligen läses i vårt land och andra demokratiska
länder en myckenhet amerikansk litteratur.
Men dess sociala och historiska bakgrund, den
jordmån, ur vilken hela den amerikanska
kulturen växt, är alltjämt ganska mycket terra
incognita för även det bildade flertalet. Man
kan t. ex. få höra sådana absurditeter som
den en akademiker för en tid sedan gjorde sig
skyldig till, då han på tal om en
föreläsning av undertecknad om amerikansk idealism
skrev, att jag »talat om något som inte finns».
Och då är tvärtom idealismen en av det
amerikanska väsendets bottenfaktorer! Men
denna idealism är utgången från och betingad
av en utveckling så fjärran våra egna linjer, att
det kanske inte är underligt att även bildade
svenskar inte förstå den. Man kunde dock
begära att de då inte fullt så tvärsäkert
uttalade sig om amerikansk mentalitet med
ledning kanske endast av några års läsning av
amerikanska romaner! Man kommer att tänka
på naiva amatörbotaniker, vilka av ett enda
blomblad tro sig kunna sluta sig till hela
växtens art.
*
Vill man rätt förstå amerikansk idealism
sådan den ligger till grund för Roosevelts
av Truman fortsatta strävanden, måste man
genom den amerikanska kulturens alla
brokiga motsättningar söka sig tillbaka i tiden
utmed det klara spår som leder till den
storm-omsusade klippa, Plymouth Röck vid Cape
Cod, där det en snöig vinterdag den 26
december 1620 landade en liten skara engelska
män och kvinnor från det skepp, Mayflower,
vilket i amerikansk historia kommit att spela
rollen av Noaks ark och förbundsark på en
gång. »Pilgrimsfäderna», som de sedan
kommit att kallas—enkla hantverkare och bönder
med endast några få adelsmän och präster
bland sin skara — hade flytt från England för
att i fred få utöva sin separatistiska
trosbekännelse och omsider sökt sig en tillflykt i det
då enda engelska settlementet på Amerikas
jord, Virginia.
Men stormen hade drivit dem ur deras kurs
upp till denna vildmark i norr, där, som deras
blivande ledare, silkesvävaren William
Bradford (1589—1657) skriver i sin bok om »The
Plimouth Plantation»: »Allting stirrade oss
till mötes med samma bistra min och landet
var fullt av snår och ödemark — en vild och
hemsk syn. Men», fortsätter han, »vände vi
oss om funno vi blott oceanen bakom oss,
över vilken vi kommit men som nu bildade
det främsta hindret — »the main Barre and
Gulfe» — för oss att återvända — en barriär,
vilken skilde oss från alla bebodda platser i
världen.»
Ännu i denna dag tycker man sig förnimma
en skälvning av fasa i den gamla skriftens
ord, då den lilla skaran beredde sig att
desperat sätta sina egna svaga krafter mot en
hel, outforskad kontinents hemligheter.
Men bakom dem låg inte blott havets djup;
under deras själars rand låg också
reformationens kraftkälla, den väldiga omvälvning,
vilken i ett enda slag sopat bort den
medeltida världsbildens pyramid av andliga
maktinstanser och ställt själen ensam och naken
inför Guds ansikte. Den människa, som hade
mod till denna fruktansvärda konfrontation,
hade också mod nog att sätta sig upp emot det
gamla feodalsamhällets världsliga auktoritet,
då det ville tvinga hennes samvete.
Som en följd av den kongregationalistiska
kyrkoordning pilgrimerna bekände sig till, och
enligt vilken varje församling hade rätt till
självstyrelse, kom deras religiösa radikalism
att influera även deras samhällsordning. »The
Mayflower Compact», den första samhällscode
i radikal demokratisk anda, som gavs på den
131
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 14:10:46 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1946/0155.html
