- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtiosjätte årgången. 1947 /
452

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Monet och hans måleri. Minnen och intryck. Av Prins Eugen. Upptecknade och kommenterade av Oscar Reutersvärd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Prins Eugen

— Med nöje, om det kan roa Ers Kunglig
Höghet, svarade han.

Han var »på rätt humör». Han tog fram
målningarna en efter en och gjorde sina
kommentarer till dem i enklaste ordalag
och med sådan utomordentlig blygsamhet
gentemot sitt konstnärskap, att jag helt
betogs därav. Det föreföll mig som svävade
han i okunnighet om hur uppslagsrikt och
betydelsefullt hans måleri var. Därefter
övergick han till att tala om sitt uppehåll
i Norge och gav en emfatisk bild av hur han
inrättat det för sig.

— Hotellet här är mitt högkvarter under
det att Sandvika är själva
operationsbasen.9 Därifrån företar jag mina utfall
med palett och penslar mot bergen och
fjorden. Ers Höghet finner kanske mina
vanor en smula omständliga men i samma
mån som jag behöver mina naturmotiv
fordrar jag också ett rum att draga mig
tillbaka till och bearbeta mina intryck i.

Medan jag lyssnade till mästaren kastade
jag en blick genom den halvöppna dörren
till angränsande rum. Det var tydligen
Monets just antydda »funderkammare». I
den fick jag bland flera kringströdda,
ofullbordade målningar se en stor duk, visande
en skulpterad stenfasad sedd nästan utan
perspektiv och utan avstånd, en visionär
bild av en kyrkofasad, otrolig, fascinerande,
fantastisk som idé. Målningen var under
arbete. Jag förstod att jag såg ett prov på
Monets vid detta laget nästan legendariska
serie av katedralen i Rouen.10 Jag fäste vår

9 I Sandvika bodde Monet hos Jenny
Björnson, Björn B:s första maka, vars hem stod öppet
för konstnärer och litteratörer.

10 Monet hade sedan februari 1892 under strängt
bevarad sekretess komponerat sin trettiofaldiga
variationssvit över katedraltemat. Först efter
återkomsten från Norge visade Monet offentligt
ett urval, omfattande tjugo enheter. Det är
intressant att få veta — och högst betecknande —
att konstnären inte ens under sin utlandssejour
kunde avhålla sig från att arbeta på sitt stora
målningsföretag. Rörande de övriga, ofullbordade

värds uppmärksamhet på vad jag råkat få
se. Monet sköt tveksamt upp dörren.

— Jag borde icke visa den där tavlan i
detta skick, förklarade han. Jag försöker
att få litet fason på den. Den förorsakar
mig mycket besvär.

När vi tagit avsked och kommo ned på
gatan sade Thaulow:

— Så trängde vi alltså in i det allra
heligaste i Monets »högkvarter». Men det
har sitt behag att få stjäla en första anblick
av något. Ty vi är med säkerhet de första
att ha sett en Monetkatedral.11

Härutöver bevarar jag blott
fragmentariska minnesbilder av Monet i Norge. Vid
mina besök hos målarkolonien i Sandvika
stötte jag på honom vid hans strövtåg
efter motiv. Jag såg honom också några
gånger i arbete vid staffliet ute i kölden,
iförd Thaulows magnifika björnskinnspäls.
Detta berömda plagg — som bland
konstnärerna gick under namnet »ateljén» —
axlade f. ö. också jag många gånger under
min norska tid. En av de sista gångerna
jag skymtade Monet på posto i
snölandskapet var han inbegripen i en skildring av
Kolsås.12

Ungefär ett år senare gjorde jag försök
att åter komma i personlig kontakt med
Monet. Jag besökte de europeiska
huvudstäderna för att värva deltagare till
Stockholmsutställningens konstavdelning 1897

målningarna kunde prins Eugen inte påminna sig
några närmare detaljer men höll för sannolikt
att de till övervägande del voro norska studier.

11 I varje fall voro Monets båda gäster de
första skandinaviska målare, som fått se ett
exempel ur katedralssviten. Pissarro, som sedan
minst ett år nyfiket väntat på ett tillfälle, omtalar
nämligen i ett brev, daterat 19 februari detta år,
att han nu äntligen beretts möjligheter att få
se tre dukar ur serien.

12 Monet avslutade Norgeexpeditionen med en
målningsserie med Kolsås klippmassiv som motiv.
Den fjärde april återvände prins Eugen via
Göteborg till Stockholm och med förmodligen samma
tåglägenhet lämnade Monet Norge.

452

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:11:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1947/0502.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free