Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Mellan två ytterligheter. Musikkrönika 1949—1950. Av Bo Wallner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i) Inledningstakterna till »Gravläggningen»—Mathissymfoniens andra sats.
2 a) Ur sista akten av C ar dillac. Citatet påminner med sina djärvt spända
recitatoriska bågar för unisona violiner om inledningen till »Antonius
frestelse» ur Mathis der Maler (2 b).
Musik krönika 1949—1950
Stilistiskt har Mathis der Maler mottagit
väl så många impulser utifrån som Jeanne
d’Arc på bålet. Hindemith skriver själv i en
introduktion till operan: »Gamla folkvisor,
kampsånger från reformationstiden och
gregoriansk koralmusik utgör den jordmån ur
vilken Mathismusiken hämtat sin näring.»
Möter vi då inga störande stilsplittringar i
Hindemiths opera? — frågan ger sig
självmant efter de resonemang som vi tidigare
fört. Man kan oförbehållsamt svara nej. Och
skälen — i den mån de exakt anges utan en
alltför skrymmande analysapparat?
Vi kan till en början fixera Hindemiths
egen formulering: han använder uttrycken
»jordmån» och »hämta sin näring ur». D. v. s.
Mathismusiken är genomsyrad av ett gammalt
tonmaterial, inte som i Jeanne d’Arc på
bålet med melodilån i några enstaka scener.
Det förhåller sig vidare så, att Hindemith
i bartöksk anda inte ställt enbart citaten i
centrum utan också sina egna fortspinningar
på motiven. Han låter dessa mera sällan
uppträda i ursprunglig gestalt men
underkastar dem i stället en ständig variation.
Det väsentliga blir på så sätt inte det
arkai-sernade mottot utan — för att citera en
Bartökuppsats om relationerna mellan
konst-och folkmusik — »det som grupperats kring
och under».1 Jämförelsen med Bartök är
emellertid inte helt exakt. Den tyske
musikforskaren Hans Mersmann har slående
anmärkt att medan Bartök, Stravinskij, de
Falla m. fi. sysslar med ett nutida folkligt
material, har Hindemith — liksom Honegger
— i sitt förhållande till folkmusiken tvingats
1 Folkmusikens inverkan på den moderna
musiken, Musikrevy 1950: 2.
2 Neue Musik in der Strömungen unserer Zeit.
att skriva s. a. s. på egen vitalitet.2 En verk-
28—Ord och Bild, 59 :e årg.
433
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
