Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Gunnar Olof Hyltén-Cavallius och Smålands Museum. Ett bidrag till landsortsmuseernas historia. Av Jan Erik Anderbjörk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jan Erik A nderbjörk
»Käsan med Stenbockska vapnet».
Skänkt av Gunnar Olof
Hyltén-Cavallius.
stort fönster på ena väggen. Det ligger ju nära
till hands, att man der uppbyggt ett altare på
hvilket det altarskåp från 1400-talet som finnes
i museet (eller någon annat sådant) fått sin plats
— ett herrligt antependium från 1400-talet
finnes ju också, rökelsekar, ljusstakar, krucifixer
etc. i massa — man hade kunnat föra Wexiöborna
framför ett katolskt altare sådant det en gång
såg ut i gamla Swerge — Runt omkring väggarna
kunde ju de gamla familiewapnen, fanorna,
svärden, predikstolar etc., som prydt våra
landt-kyrkor, fått en värdig plats och det hela verkat
lugnt och allvarligt som en kyrka: men för att
uppnå detta måste jag först veta det och sedan
hvarken måla väggarna reda eller gröna ej heller
derstädes anbringa långa bord (ett vid det andra)
som upptager halfva och skändar hela golfytan,
den man väl behöft för dopfuntar, grafstenar,
kyrkobänkar etc.
Han skriver också följande: »Farbrors
plan om Smålands Museum är helt visst
lika gammal om ej äldre, än Hazelii för
Nord. museet.»
Då inredningen av museet igångsattes,
upptog läroverkets samlingar ca 2 250
nummer. 1885 började museiföreningen
föra en katalog över sina egna samlingar,
och till och med 1890 hade 850 föremål
erhållits som gåvor eller också inköpts. Av
dessa 3 100 nummer är ungefär en sjättedel
direkta gåvor från Hyltén-Cavallius. En
stor del av dem är från den egna gården,
så t. ex. en harka, som han skänkte 1888,
och som enligt gåvobrev var »Nyttjad ännu
år 1887 å torpet Snipen under Sunnanvik».
Många givare stå under Smålands Museums
första kvartsekel antecknade i katalogerna,
men granskar man gåvobreven, finner man,
att föremålen i allra flesta fall överlämnats
efter direkta påstötningar från
Hyltén-Cavallius. Ända in i det sista bevarade han
intresset för museets tillväxt. Hans näst
sista gåvobrev upptar således en av
Smålands museums allra förnämsta klenoder
»Kåsan med det Stenbockska vapnet». De
sista gåvorna, en sabel, en stickert och ett
uniformsskärp, skänkte han den 19 sept.
1888, alltså ett halvt år före sin död,
»till minne af en nyligen bortgången kär
broder».
Liksom allt annat utvecklas också
musei-tekniken. De inredningar, som adjunkten
Gustaf Södergren svarade för 1885 till 1890,
ansågos vara föråldrade på 1920-talet.
Fornsalen omändrades och moderniserades
första gången 1928. 1935 invigdes en stor
tillbyggnad, vilket också innebar en
fullständig nyordning av utställningssalarna.
1948 stod ytterligare en tillbyggnad färdig,
liksom den förra ritad av arkitekten Paul
Boberg, Växjö.
När denna byggnad, som är avsedd för
museets stora glassamlingar, får inredas för
sitt ändamål, kommer sannolikt även ett
minnesrum över Gunnar Olof
Hyltén-Cavallius att iordningställas för att
ytterligare understryka hans roll vid skapandet
av vårt första landsortsmuseum, Smålands
Museum.
478
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
