Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En kvartett bokvänner, av Levi Rickson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kallas av flera av sina samtida »Örebroensis» och torde alltså
ha varit äkta närking. Hans syster blev f. ö. gift med
kyrkoherden i Kumla och moder till de bekanta bröderna Chesnecopherus,
av vilka Johan blev fvsiologie professor i Uppsala och en en känd
läkare. Något senare är den av drottning Christinas livmedikus
Andreas Sparman år 1642 utgivna »Sundhetzens Speghel uthi
hwilken man beskodhar Sundhetzens Natur, förnämste
Orsaker-ne til alla Siukdomar, som Sundheten förstöra plägha . . .»,
liksom den förut nämnda sällsynt och svåråtkomlig. Av
1600-ta-lets sparsamma medicinska litteratur finnes här vidare
ärkebiskopen Laurentius Paulinus Gothus’ »Pestilentz Speghel» i ett
rart Strängnästryck från 1623. Knappast tillhörande Sverige
är den i Malmö på 1500-talet dels som läkare, dels som
vågmästare verksamme Henrik Smid, vars medicinska småskrifter,
»Ur-tegaards»-böcker, samlades och omtrycktes i Köpenhamn 1577.
Av de fem utkomna delarna finnas här de fyra.
Den särdeles originelle professorn i anatomi i Uppsala,
Laurentius Roberg, utgav 1718 »Lijkrevnings tavlor [ban var
nysta-vare! | déd ær Tydelig Utreedning om een Människje-Cropp . . .».
Denna ur många synpunkter intressanta skrift har Arthur
Sjögren behandlat i Nordisk Boktryckarkonst (årg. 1929, 1930).
Utom på grund av författarens originella »nystavning» är
boken märklig även genom de försvenskningssträvanden, som där
komma till uttryck, t. ex. »kjænne-strængar» i st. f. nerver,
»drag» i st. f. muskler o. s. v., samt dessutom därför att den är
ett av de tidigaste svenska boktryck, där antikvastilen
genomgående använts.
Särskilda grupper av läkeböcker utgöra de s. k. rese- och
husapoteken, bland vilka särskilt må nämnas ett arbete av Frantz
Michaël von Aken, apotekare i Örebro i mitten av 1700-talet;
hans bok är tryckt i Skara 1746. Mera farmakologiskt betonade
60
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
