Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
OREGON OCH WASHINGTON.
snår ocli stockar skjuta gräs och små växter upp öfver mossa
och vissnade löf och barr, hvarhelst någon öppning finnes. Bland
buskarne finnas flera, som ha ätbara bär, såsom vilda hallon,
laxbär (salmon berries), till smaken påminnande om hallon;
björnbär; smultron; blå och röda "liuckle"-bär (de förra påminnande
om blåbär, de senare om lingon).
Granarne stå ofta ganska tätt tillsamman (på en plats i Clarke
co., Wash., räknades nära 160 på en acre), ocli der så är
förhållandet, är stammen, såsom förut nämdt, fri från grenar till en
betydlig höjd. Men emellanåt finner man platser, der
jätteträden — detta är då vanligtvis gula granen — stå temligen enstaka,
och i så fall skjuta stundom väldiga grenar ut från stammen så
lågt som 8 eller 10 fot från marken. Ett egendomligt exempel
härpå erbjöd ett träd, som växte helt nära förf:s skogshem.
Detta träd, kändt på långa sträckor under namnet "stora trädet",
var något lägre än de kringstående skogsträden, måhända
omkring 175 fot högt, med en stam af 6 fots diameter, men 7 fot
ofvan marken sköto ett halft dussin grenar nästan vågrätt ut, af
hvilka knappt någon var mindre än 3 fot i diameter. Afståndet
mellan deras yttersta ändar utgjorde 98 fot, hvadan trädets
krona bildade ett nästan ogenomträngligt tak, öfverskyggande
en yta af flera tusen qvadratfot.
I betraktande af skogens beskaffenhet i Oregon och
Washington är det lätt att inse, att andra metoder måste användas
vid skogsaf verkningen än de i öststaterna eller Europa brukliga.
Det förstår hvar och en, som har någon "hum" om saken. Yi
tala naturligtvis icke om sådana personer, som inbilla sig begripa
allting, derför att de t. ex., om ock med knapp nöd, tagit
studentexamen, sådana som t. ex. den unge skånske landtjunkare,
hvilken, medan förf. för några år sedan var på besök i Sverige, en
gång på följande sätt utbredde sig öfver skåningarnes
skicklighet i att fälla träd: "åh", sade ban, "vi huggerr uerr trräd, som
ä’ så grrränslöst stoora, så du kan aldrrig tro. Yi klättrarr opp
i toppen å binderr fast ett rep, å så drrar vi nerr trrädet, å dä’
brrakar så förfärrligt."
"Ja-a, sau ärr det", bekräftade de andra skåningarne och
skrattade medlidsamt, när vi berättade, att det finnes träd så
stora, att man icke kan klättra upp i dem och ännu mindre draga
ner dem. De värda skåningarnes annars orubbliga ko-lugn
skulle nog temligen märkbart vackla, om de anmodades att med
sin trädfällningskonst angripa en Oregon-gran. Nåväl, vi tala
icke om dylika oerfarna personer. Men ett faktum är, att trä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
