Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Låt Furstarna oin väldet draga lott!
Förstörelsen vi kunna skåda trygga;
Ty stormfast är den jord, som vi bebygga.
Fritt eldens brand fortare våra byar ,
Och hästars hofvar trauipe säden ner!
Den nya våren nya skördar ger
Och lätt den enkla hyddan sig förnyar.
[Alin, utom Johanna, gä bort.)
JOHANNA.
Farväl, farväl, J berg, J sköna ängar!
Min barndoms stilla dalar, lefven vät!
Johanna skall på er ej längre vandra:
Johanna evigt säger er farväl !
J rosor, som jag vattnade, J träd,
Som jag planterat, blommen, grönsken fort!
Farväl, J grottor och J klara källor!
Du echo, dalens underbara röst,
Som svarade min sång: Johanna gråter;
Hon lemnar er — och kommer aldrig äter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
