Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 34 —
Du
Chatcl-Ty värr! sä är det, ja!
Sorel (som tvingar
honom att emottaga
juvelskrinet).
Här, här är guld,
Juveler äfven — smälten allt mitt silfver,
Försäljen och förpantcn mina slott —
På mina egendomar i Provence
Upplånen pengar — Gören allt till pengar
Och stäMen trupperna dermed tillfreds —
Fort! ingen lid förlorad!
(Aon nödgar honom att ga.)
Carl.
Nu, Dunois! Du Chatel! Är jag än arm
I edra ögon, då jag äger kronan
Bland jordens qvinnor? Hon är ädel född
Som jag oeh Valois’s stolta kungablod
Är icke renare: hon skulle pryda
Den första thron i verlden; hon försmår den;
Min kärlek blott den trogna vara vill.
Tog hon väl mot af mig ännu en skänk
Af högre värde än en tidig blomma
Om vintern, eller någon sällsynt frukt? —
Af mig hon intet tager — ger mig allt,
Hon vågar ädelt för min sunkna lycka
Sitt guld och gods, sin hela rikedom.
Dunois.
Ja! Konung, ja! hon rasar, liksom du.
Sitt allt hon kastar i ett hus, som brinner,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
