Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 61
Johanna.
Du ljuger, Härold! Lordens mun är stum;
De lefvande blott tala, ej de döda.
Härolden.
Min höfding lefver, stark i mod och helsa:
Han lefver eder alla till förderf.
Johanna.
Han lefde, då du gick ; men denna morgon
Ett skott från Orleans har honom fällt,
Då han såg ned från tornet La Tournelle.
Du ler, att jag dig sådant kan förkunna?
Tro ej mitt ord, men dina ögon blott..
Hans liktåg, —märk det väl! —du möta skall,
När dina fötter dig tillbaka föra.
Nu tala, Härold! säg det bud, du för!
Härolden.
Om du kan ulransaka det fördolda,
Du vet det redan, förrn jag yttrar det.
Johanna.
Jag ej behöfver veta det; men du,
Förnimm nu mina ord! förkunna den
För Furstarna i lägret, som dig sände:
Du, Englands Konung, och J, Hertigar
Bedford och Gloster, i hans namn Regenter,
Bereden er till räkenskap hos Gud
För allt det blod, som flutit! Gifven ut
De städers nycklar, som J öfverrumplat
Och innehafven mot gudomlig lag;
Ty Jungfrun kommer, snnd af himlens konung,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
