Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag vill ej mera höra; brukom svärden!
Mitt öra lorr mig sviker, ön min arm.
Johanna.
Du nämner mig en hexa, skyller mig
För afgrundskonster. — Ar att stifta frid
Oeli att försona hat, en afgruudskonst?
Ar endrägt dä ett underjordens foster?
Hvad är oskyldigt, menskligt godt och heligt
Om icke striden för sill fosterland?
jVär råkade naturen med sig sjelf
T sådan strid, att himlen öfvergilVer
En rättvis sak, och djeflar den beskydda?
Men om nu hvad jag säger dig, är godt.
Hvar log jag »let ifrån, om ej från binden?
Hvem skulle väl bland mina lår på marken
Trädt fra in att viga in en barnslig tärna
I kungars värf och statens hemligheter?
För höga Furstar har jag aldrig stått:
Vältalighetens konst jag icke känner;
Dock nu, när dig jag öfvertala vill,
Jag äger insigt i de höga tingen,
Och konungars och länders öde ligger
Som solen klart och öppet för min blick,
Och åskans blixt jag för på mina läppar.
Philip (slår upp ögonen
emot henne, och
betraktar henne
med förvåning
och rörelse).
Hvad föregår med mig? Är det en Gud,
Som hjertat i milt bröst förvandlar så.’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
