Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 99 —
Dunois.
Oböjlige och fruktansvärde Talbot!
Ar du belåten med så litet rum?
Och bela Franska jorden kunde icke
För dina jätte-önskningar iörslå.
Nu först jag helsar Er som Konung, Sire!
Ty kronan darrade på edert hufvud,
Så länge denna kropp en ande hyste.
Carl (sedan lian
stillatigande betraktat
den döde).
En bögre hand än vår bar honom fällt.
På Franska jorden ligger ban, som hjelten
Uppå sin sköld, den ban ej lemna ville.
För honom bort!
(Soldater upplyfta Ta/bots lik och
bortbära det.)
Frid vare med hans stoft!
En värdig minnesvård jag reser honom.
I medelpunkten af det Franska riket,
Der ban förblödde, må hans ben få ro;
Så långt som han, än ingen ovän trängde —
Hans grafskrift vare rummet, der ban hvilar!
Fastolf (öfverlemnar sitt
svärd).
Sire! jag är nu er fånge.
Carl (återger honom
svär– det).
Icke så!
Nej! kriget ock den fromma pligten vördar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
