Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Isabeau (kommer in).
De lägga stegar an. de löpa storm.
Gör folket fort till viljes! dröj ej längre!
Ni kan ej skydda henne — olfra henne!
Lionel.
Ja! låt dem storma! làt de vilda rasa!
Det är en säker borg: i dess ruiner
Jag förr begrafves, än jag lyder dem.
Johanna! svara mig ett ord! blifwit»,
Och mot en verld i vapen dig jag skyddar. —
Isabeau.
Är ni en man ?
Lionel.
De dina dig förskjutit,
Och du är nu från dina pligter fri.
De , som begärde dig, dig öfvergifvit;
De vågade ej kämpa för din ära; —
Men jag försvarar dig emot ditt folk
Och emot milt. En gång du lät mig tro,
Att ej mitt lif för dig var utan värde:
Jag var din ovän då i öppet krig;
Nu har du ingen annan vän, än mig.
Johanna.
Du är min fiende, liksom mitt folks.
Emellan oss föreningsband ej finnes.
^ag kan ej älska dig; men om dill hjerta
A>’ mildt mot mig — välan! sä låt det skänka
Wälsignelse åt våra båda folk!
För bort din här utur mitt fosterland,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
