- Project Runeberg -  Dikter /
107

(1848) Author: Samuel Martin Ödmann
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blandade Dikter - Skyddsengeln

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

107

Dä gripes mitt öka af trollande ljud,
Ej främmande ärv de toner:

Då höjes mitt hierta till himlen och Gud,
Till saliga, stidfulla zoner.

SF mild blickar kärleken då mot mig ner,
En engel med strälaude öga,

Och måttligt hon npvä den läqtande ser
Och famnar mig te’a frän det höga-

Wißi år hon mitt styddewäm den minskande mö,
Wißt will hon med rosor mig fängsla?
Wißt wiki hon ledsaga den irrande rö,
Som stormatue kasta och äiigsta?

Kanste nm hon fordom min syster-, min wän?
Mnsie . . . ? —- Hwicketi swarat min fråga?
Befwarad på jorden den alldrig blef än:
J himlen befwatad min låga.

Hwar gäng, som jag lhßnar till windames chor,
En helsning den kära mig sänder-; X

Ett samtal med henne jag hälla då ter
Och drömmer mig bott till deß länder.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:15:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/osdikter/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free