- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Förra delen. A-L /
8

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alvastra kloster

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8 Alvastra kloster.

Alvastra kloster.

het var, såsom ännu i dag dess
ruiner bevittna, endast två till
trehundrade steg från foten af Omberg.
Det berättas, att samma dag som
Sverker lade grunden till detta
kloster, skulle Linköpingsbiskopen Gisle
af biskopsbordets ränta lagt
grunden till Nydala kloster i Småland.
Kostnaderna för Alvastra klosters
grundläggande bestreds af k.
Sverkers gemål. I ett bref från biskop
Hans Brask till k. Gustaf I heter
det nemligen, att "Alvastra wartt
funderet alf Kung Swercke, aff hans
Hustru Drottning Ulvitta
morgon-gåffvo, gammalt frelse som
funda-tium clarlige bewisar och hörde
aldrig till cronone". Och lade
biskop Gisle dertill många af sina
friheter och tionden. "Gudi till ära
och konungen och drottningen till
vilja, som brefven bevisa."*) "Vi
hafva förut nämt, huru klostret efter
henne fått sitt namn. Derförut har
stället måhända hetat, Oluström.

Till en början säges Alvastra
endast hafva varit en tillflykt för
några Benediktermunkar, men sedan
cistercienser- eller
Bernhardinermun-karne kommit till Sverige på K.
Sverkers anhållan hos ordens
dåvarande högste styresman, den h.
Bernhard i Frankrike förstorades
detsamma samt förändrades år 1150
till Cistercienserkloster. Dess
egodelar ökades då äfven, såsom
Linköpings biskopskrönika säger: ’
Kung Sverker gaf åt Älwastra-by
Med Biskops rätt till kloster a ny.

Klostret har burit namn af
Mo-nasterium Benedicti, Bernhardi eller
Mariæ de Alvastra. Klosterkyrkan,
som var helgad jungfru Maria, blef
1180 eller 1185 invigd. Om denna
kyrkas utseende i äldre tider
redogör fornforskaren, prof. K. G.
Brunius efter besök härstädes på
följ-jande sätt: "Det visar sig efter en
säker uppmätning af denna ruin, att
byggnaden varit med synnerlig nog-

grannhet utstucken, men den stora
enkelhet, som der allestädes
framträder, väcker förundran. Icke nog
dermed, att man användt tunnhvalf
ej korshvalf. Alla inre och yttre
spcklar utgöras af blotta
skråkanter.- Gesimser, gafvelprydnader,
vederlag och pelarkransar saknas.
Fönsteromfattningarne ha ut- och
invändigt släta smygor. Det e/ida
listverk, som märkes i hela
byggnaden, består af en karnis å yttre
omfattningen af ingången till norra
sidoskeppet och en sådan 2
sydöstligaste pelarens östra sida,
Anblicken af kyrkans yttre har varit
mera vördnadsbjudande än intagande.
Att här intet spår finnes efter torn
är lätt förklarligt deraf, att kyrkan
uppstått uti en tid, förrän
ringklockor kommit i bruk, och deraf
att de fredliga bröderna icke trott
sig behöfva något torn såsom
försvarsverk. Kyrkans inre har med
sin svaga belysning och sina svåra
tunnhvalf gjort ett dystert intryck

på åskådaren, ’n–— Koret och

kapell erna ådagalägga, att kyrkan
ursprungligen haft ett hög- och fyra
sidoaltaren. Detta inhemtas äfven
deraf, att der finnes lika många
nicher med uttömningsstenar för de
andeli ges handtvagning."

Konung Sverker, som tyckes hafva
haft stor förkärlek för detta kloster,
vistades här ofta. Efter hans död
(se Alebäcksbro) förbättrade och
tillbyggde hans son, k. Karl VII
klosterbyggnaden. Genom den mängd
gåfvor, som från alla håll
tillströmmade — framförallt från dem, som
här utsett sin sista hviloplats —
växte dessutom klostrets
förmögenhet, så att slutligen egde
detsamma icke mindre än 438
underlydande landtbönder, som gåfvo skatt
till klostret.

Af Sverkerska konungahuset äro
här begrafne k. Sverker d. ä. på
1150-talet, dennes son k. Karl YII

H Linköpings stiftsbibliot. handlingar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:30:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/osterlex/1/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free