Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ask socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ask.
Ask.
1,091 tnl. åker 1. odlad jord.
141 „ äng, samt
568 „ skogbärande mark.
Marken är till större delen en slätt.
En liten bäck med sin utgrening
utgör socknens enda vattendrag.
Rådande jordmån är lera och lermylla,
på några ställen sandblandad. Af
vägar nämna vi landsvägen från
Husbyfjöl till Wadstena, som delar
socknen i tvenne lika stora delar.
Dessutom mindre vägar till
grann-socknarne Ekebyborna och Hvarf.
Folkmängden var 1754: 250,
1790: 251, 18tø): 237, 1825:
246, 1850: 286, 1873: 281, hvaraf
141 mankön. Hemmantalet är 163/4
oförm. samt l3a/4 förmedlade.
Gårdar inom socknen äro: Alma
11/2, Ask 33/4, Berga 1, Byckarpl,
Elmtomta 3, Prestekulla ’/t,
Smed-berga 3’/4. — Socknens enda näring
är åkerbrnk. Utsädesbeloppet är
678 tunnor spanmål samt 280 tnr.
potatis. Af djur framfödas här 51
ihästar, 102 oxar, 10 tjurar, 134
kor, 53 ungnöt, 120 får och 76
svinkreatur.
j Ask hafva vi funnit nämdt
såsom gård redan år 1270, derefter
år 1328. Fordom liksom för
närvarande var församlingen annex
till Ekebyborna, men år 1558 lade
^biskop Falk densamma under
Win-herstad. Från år 1578 kom
sock-aien åter under Ekebyborna och
IL601—1609 åter under
Winner-Istad, hvilket sednare år
Ekebyborna åter blef moderförsamling.
Enligt en i orten ännu gängse
[sägen, skulle Asks kyrka
fordom-tima varit häradskyrka, och ingen
kyrka varit byggd emellan denne
loch Mosjö kyrka i Nerike, utan
skulle äfven Nerkingar den tidén
här haft bänkrum. Huru härmed
län förhåller sig, så är dock visst,
att kyrkan genom sitt byggnadssätt
och sina 5 fot tjocka murar, bär
otvetydiga bevis på en ovanligt hög
ålder. Belägen på en vacker höjd
ungefär i midten af socknen, är af-
ståndet till stiftstaden 3,8 och till
Motala 0,5 mil. Kyrkans torn var
ursprungligen beläget vid östra
gaf-veln till lika bredd med kyrkan,
men för att vidga kyrkans
utrymme skall man, enligt K. F.
Brooc-man, hafva genombrutit
tornmuren och tillbyggt koret, så att
kyrkans hela längd är något öfver 54
fot. Bredden är i vestra delen
18,5 och i östra delen 14,5 fot.
Taket är af tjärad ekspån, och
kyrkan är byggd af huggen kalksten.
Tornet är beläget ungefär midt på
taket, något närmare östra ändan.
Dess höjd är, då jernspiran
inbe-räknas, 104 fot från marken. Ehuru,
som redan nämdt, kyrkan är
mycket gammal, är hon likväl i godt
stånd efter undergångna
reparationer, den sednaste invändigt 1874, då
ny inredning bekostades.
Altar-taflan föreställer de vise männens
besök hos Jesusbarnet.
Kyrkklockorna hänga i tornet. De äro
mycket små samt sakna inskription.
Den ena af dem har fordom
tillhört Ulfåsa säteri, hvarifrån hon
blifvit utbytt. Af minnen från
katolska tiden finnes endast ett par
Mariabilder. Generalvisitation i
församlingen försiggick sednast år 1854.
Om kyrkans öden i äldre tider
vet man, att hon’ undergått
eldsvåda. När detta skulle skett är
likväl icke bekant, ehuru man
antagit Danskarne hafva varit
orsaken till densamma, vare sig under
Erik XIH:s eller Erik XIY:s tid.
Efter branden har hon emellertid
länge stått öde, hvilket bevisas deraf,
att man vid reparationer funnit
rötter till enbuskar samt träd, såsom
rönn och tall i murarne. — En sägen
bland allmogen berättar, att
danskarne under Erik XIV:s tid skulle
uppbränt alla gårdar i socknen utom
tvenne.
Af fornlemningar omnämnes icke
långt från kyrkan en stensättning,
der man funnit förbrända ben och
urnor. Redan för omkring 50 år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
