- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Förra delen. A-L /
59

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brokind, frälsesäteri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Brokind.

Brokind. 59

hustru Katarina Glysingxdotter. Han I
återköpte likväl densamma redan
år 1386 för 3,000 mark svenska
penningar, hvaraf sex mark
svarade mot en mark lödigt silfver.
Dessa båda bytes- och
köpekontrakt förvaras ännu vid egendomen.
I början af 1400-talet egdes Broo
af riddaren till Kristi graf, danske
riksrådet Ficke Jphansson Bülow,
genom hvars dotter Ermegards gifte
ined riksrådet Måns Bengtsson Natt
och Dag, egendomen öfvergick till
denna ätt. Nämde riksråd,
Engelbrekt Engelbrektsons baneman,
innehade egendomen omkring 1460.
Derefter tillhörde den hans son,
riksrådet Johan Månsson († 1520), om
hvilken historien vet berätta, att han
liksom fadren begått dråp. Widare
tillhörde egendomen Måns
Johansson († 1555), från 1543 lagmannen
öfver allt Östergötland och Småland.
Historien omtalar för efterverlden
hans trohet mot konung Gustaf I,
och det nit han visade vid
stillandet af de oroligheter, som i
öster-götland uppkommo vid
reformationens ’ införande. Hans nit i rikets
tjenst måtte likväl icke alltid varit
lika stort, enär konung Gustaf
slutar ett af sina bref af 1544 till
honom med en uppmaning, "att icke
så försumma alla saker, som eder
sedwana mest wara pläger."

Åren 1555—67 egdès Broo af
Erik Månsson. Genom hans enka,
hofmästarinnan, friherrinnan
Margareta Grip innehades egendomen till
år 1586, då hon dog, af hennes
andre man, det sedermera i
Linköping halshuggne riksrådet Sten
Banér. Vidare tillföll egendomen Nils
Månsson Natt och Dag, sonen Nils
Nilsson († 1613), sonen kanslirådet
Peder Nilsson († 1634) sonen,
kaptenlöjtnanten Nils († 1658), gift med
Anna Jakobsköld, sonen,
hofrätts-assessoren Nils, hvilken 1670
utbytte Brokind mot Bjursund i
Småland till sin farbroder
rikskammar-l-ådet Gustaf Persson Natt och Dag.

År 1636 synes godset bestått af
55 hemman. Ar 1683 nämnes
egendomen som urgammalt säteri och
1686 säges det vara saminanbygdt
af Åsmestad 3 och Torp 2 mantal.
Efter assessoren Gustaf Natt och
Dags död 1694 uppstod arfstvist
om eganderätten emellan hans
arfvingar och fru Anna Jakobskölds
brorsdotter, Helena Rosenhjelm f.
Jakobsköld, hvarunder den sistnämde
till år 1702 bebodde egendomen.
Tvisten slutade emellertid så, att
Brokind från 1706 tillerkändes
assessoren Natt och Dags måg, v.
presidenten Henrik Georg Falkenberg,
som nämde år fick laga fasta å
egendomen . Vid hans död härstädes
år 1709 tillföll egendomen i arf
hans barn, af hvilka dottern Anna
Maria, som var gift med
fältmarskalken, grefve AxelSparre(† 1728),
af syskonen tillöste sig hela
egendomen, hvilken hon äfven bibehöll,
till dess hon afled 1744. Genom
bref af den 18 april 1732 stiftade
hon 103/t hemman till fideikomiss,
hvilket af hennes broder, öfversten
Henrik Falkenberg och trenne
systrar år 1744 utvidgades till förmån
för sonen och brorsonen dåvarande
kanslijunkaren, sedermera
riksrådet, grefve Melker Falkenberg
(† 1795). År 1793 gjorde
nämdegref-ve Falkenberg ytterligare 121/;,
hemman till fideikomiss för sina manliga
efterkommande. Efter hans död har
fideikommisset innehafts af sonen,
öf-verstekammarjunkaren, grefve
Henrik Falkenberg († 1837),
sonsonen, kammarherren, grefve Henrik
Georg Falkenberg († 1873) och
dennes son kammarherren, grefve
Melker Falkenberg, gift med Marie
Louise Blomstedt.

Brokinds hufvudbyggnad är af
sten. Den är uppförd af Anna
Maria Falkenberg och hennes man,
grefve Axel Sparre. Grunden lades
den 19 april 1727, och byggnaden
var färdig 1731. Grefve Sparres
och hans makas namn och vapen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:30:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/osterlex/1/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free