Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dofvern, sjö - Drabo helsobrunn - Drothems eller S:t Drottens socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Drabo helsobrunn.
Drothem8 socken. 83
kar. Mindre vattendrag utfalla i
Dofvern såväl från vester som öster.
Några öar finnas, af hvilka den
största är belägen nära utloppet.
Drabo helsobrunn vid sydöstra
ändan af sjön Berkern i Oppeby s:n
af Kinds h:d. Drabo helsovatten
hade redan länge såsom "förment
mineralkälla" varit använd af
ortens allmoge, då slutligen qvalitativ
undersökning på uppdrag af
kommunen år 1871 verkställdes af
regementsläkaren, doktor M.
Appel-berg. Källan har en vattentillgång
af en kanna i minuten samt en
ständig temperatur af 6—7° C.
Vattnet innehåller kolsyra, jern,
svaf-velsyradt natron, klorkalcium och
extraktivämne. Ett bolag lät här
år 1872 uppföra brunnsalong och
badhus. År 1875 har hotell med
16 rum blifvit uppfördt.
Drothems eller S:t Drottens
socken i Hammarkinds härad gränsar
’i nprdost till Tåby, i öster och
söder till Skönberga, i sydvest till östra
Ryd, i vester till Vestra Husby och
i norr till Tingstad, omfattande
invid sin östra gräns Söderköpings
stad och dess egor. Socknens längd
är med dessa senare inberäknade
1,5 mil. Bredden är mot norr
närmare 1 mil men mot söder något
mindre. Söderköpings stad med egor
upptaga omkring ’/J2 af det hela.
Ytinnehållet är 13,206 tunnland,
hvaraf:
3,476 tnl åker och odlad jord,
1,562 „ äng, samt
8,168 „ skogbärande mark.
Efter äldre uppgifter (Hahrs
statist. tabeller) är arealen 19,533
tunn-’ land fast mark och 648 tunnl.
vat-| ten. — Socknens norra del
uppta-■ ges af bergs- och skogsåsen
Lud-i den, som med en bredd af 0,3 mil
: är brant sluttande mot söder men
mot norr afplattad och skild i flere
[ delar af mellanliggande kärr och
; gölar. Luddens fortsättning i öster
i höjer sig åter norr om Söderköping,
i der den under namn af Ramunders-
häll (se denna artikel) med sina så
godt som lodräta väggar
majestätiskt skjuter upp till en anslående
höjd. Nedanför bergåsen vidtager
en kuperad dalslätt, och mot söder
omvexla höjder och slätter om
hvarandra. En tredjedel af socknen är
jemn, två tredjedelar äro ojemna
och bergiga. — Af vattendrag roär=
kes Lillån, som kommer från
Asplången och under sitt lopp
upptager några mindre åar samt vid
Söderköping förenar sig med den från
Ångarn i Husby socken kommande
Storån. Dessutom finnas här trenne
mindre insjöar samt i sydöstra
delen af socknen största delen af den
öfver en half mil långa men smala
sjön Wispolén, som har sitt utlopp
genom Skönberga. Göta kanal går
i östlig riktning till en del genom
socknen emellan Söderköpings stads
egor och Loddby egendom. —
Hädande jordmån är till hälften mylla
och till hälften lera, såsom rödlera
och dyjord samt i skogsbygden s.
k. björklera och något sandmylla.
Af socknens vägar äro de flesta
och största belägna i norr samt föra
till eller från Söderköping. Vägen
ifrån Norrköping kommer i
sydostlig riktning från Tingstad samt
förer öfver kanalen nära
Söderköping genom staden till Skönberga.
En väg från Söderköping till
We-stra Husby går i ostlig riktning
genom socknen. Från densamma
utgår nära Warby en väg i
nordostlig riktning till Tåby socken och
Wikbolandet. Från Söderköping
går en mindre väg till socknens
södra del. — Folkmängden var
omkring 1760: 1,155, 1790: 1,202,
1810: 1,396, 1830: 1,474, 1850:
1,852 och 1873: 2,032, hvaraf 992
manspersoner. Hemmantalet är 541/,.
oförm. och 431/3 förmedl. Dertill
komma 2 mantal Bjerka, som i
jordboken föras till Tåby socken, men
som i kyrkligt hänseende höra till
denna socken. — Socknen har tre
fasta folkskolor med tillsammans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
