Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drothems kyrkoherdeboställe - Drögen, sjö - Dufvelund, kyrkoherdeboställe - Duseborg, säteri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
Drogen.
Duseborg.
Af konung Gustaf II Adolf
lemnades gamla hospitalet till
borgmästaren i Söderköping Hans Prytz mot.
ränta, men år 1651 förordnade
drottning Kristina genom resolution af
den 10 oktober, att Söderköpings
hospital skulle uppbära skatten af
gamla Hospitalet, såsom det var
innan Hans Prytz fick emottaga det.
Genom kngl förordning, daterad
Wadstena den 2 februari 1655, blef det
boställe för kyrkoherden i ürothem.
Genom k. utslag af den 14
november 1793 fråndömdes hospitalet
ter-tialeta i socknen, hvaremot den
dittills uppburne kronotionden,
bestående af 10 tnr spanmål, blef kronan
förbehållen och indragen. Pastor
skattar årligen till Wadstena
hospital 14 t:r korn, 252/3 k:r hvete samt
52 kr. 50 öre i penningar. —
Bo-ställshuset består af ett envånings
trähus, omgifvet af trädgård, anlagd
i början af 1800-talet. — Afståndet
till kyrkan är icke fullt 0,1 mil.
Drogen, en milslång sjö, hvars
stränder beröra socknarne Ny kil i
norr, Tjärstad och Eneby i öster,
Kisa i söder och Ulrika i vester.
Drogen utfaller genom Hallstaån i
sjön Jernlunden.
Dufvelund, 1 mantal krono
kyrkoherdeboställe i Mjölby pastorat med
stomhemmanet Mjölby klostergård 1/4
mantal. Bostället är beläget på en
höjd invid Svartån icke långt från
kyrkan. Mangården hitflyttades år
1793. Ar 1771 den 28 maj
uppbrann den gamla prestgården tillika
med kyrkan och Mjölby by.
Trädgård finnes. Årliga utsädet är
omkring 30 tunnors höst- och vårsäd.
Duseborg, säteri i Gammalkils s:n
af Walkebo h:d. Säteriet hette
fordom Winäs, under hvilket namn
det skrefs ännu på 1700-talet.
Egendomens öden i äldste tider äro
obekanta. Först från 1600-talet känna
vi dess egare. År 1680 egdes
Winäs som säteri allodial frälse af
majoren Mathias Stackelberg, hvilken
säges hafva skrifvit sig dertill re-
dan 1632. Egendomen eller
åtminstone en del underlydande hemman
hade förut blifvit inköpta af major
Stackelbergs svärfader Lars Grubbe
eller Stjernefelt. Vid denna tid skall
under säteriet hafva lydt sex frälse
och fem skattehemman i
Gammalkils och Nykils socknar. År 1696
sålde enkefru Ingeborg Stackelberg,
född Grubbe egendomen till
löjtnanten, sedermera kapten Krister
Samuel Duse († 1711). Derefter
tillhörde Winäs eller Duseborg,
såsom egendomen nu eller måhända
något senare började att kallas, den
förre egarens son, ryttmästaren
Samuel Duse († 1720). Genom hans
enka Eva Printzenskölds andra
giftermål med ryttmästaren Johan Fr.
Rotkirch innehade denne en tid
egendomen, som derefter kom till
ryttmästaren Axel’Johan (Samuelsson)
Duse, hvilken på 1750-talet var egare.
Ännu vid denna tid skrefs
egendomens namn understundom Winäs.
Vid hans död öfvergick egendomen
till hans ende arfvinge, hans måg
majoren Karl Gustaf
Pereswetoff-Mo-rath († härstädes 1810) samt
derefter tiil dennes son, öfversten Karl
Axel P.-Morath, hvilken betydligt
förbättrade egendomen genom
kostsamma odlingar af kärr och mossar.
Från denna slägt öfvergick Duseborg
genom köp år 1829 till
hofjägmästaren Johan Forssbeck. Genom arf
efter sin farbroder blef jägmästaren
Fredrik August Forssbeck egare år
1850. År 1873 försålde han
Duseborg till nuvarande egaren,
löjtnanten Karl Kindstrand.
Under 1500-talet skall Duseborg,
berättas det, hafva blifvit härjadt af
upprorsstiftaren Nils Dacke. Då
denne med sitt anhang tågade från
Småland uppåt Östergötland, blef
han flerfaldiga gånger slagen af
konung Gustafs fältöfverstar. En af
dessa skall hafva varit egare till
Duseborg. Förtörnad öfver
motståndet, hämnades Dacke slutligen
på det sätt, att han i grund ned-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
